År 2023 gjorde regionerna sammantaget ett resultat på nära 12 miljarder kronor i underskott. Resultatet för detta år såg vid en avstämning med Sveriges Kommuner och regioner (SKR) i oktober ut att bli detsamma. Då skulle det ändå bli en förbättring gentemot vad regionerna hade räknat med i budgeten inför 2024.
– De flesta hade underskott 2023 och 2024. Sedan kommer några precis att komma upp med näsan ovanför vattenytan vid årets slut, säger SKR:s avgående chefsekonom Annika Wallenskog och fortsätter:
– Det är ju väldigt tufft. Några har lite bättre ekonomi. Det är väl Kronoberg, Örebro, Halland och Stockholm som är lite, lite bättre. Men övriga har det jättetufft med sjukvårdens ekonomi i år.
Både 2023 och 2024 har kantats av de sämsta inflationssiffrorna på decennier, därpå följande höga pensionskostnader och problem att skala tillbaka personalstyrkan efter satsningar under och efter pandemin.
Till 2025 har mycket av regionernas ekonomi förbättrats. Kostnaderna för pensioner har sjunkit markant, inflationen likaså, och många regioner har vidtagit åtgärder som personalneddragningar, stopp för hyrpersonal, anställningsstopp eller att viss vård ges på färre ställen. Tillsammans beräknas i nuläget regionerna vända de röda siffrorna i bokslutet till 3 svarta miljarder kronor nästa år.
Regeringens budget för 2025, som presenterades i höstas, innebär 8 miljarder mindre i generella statsbidrag och sektorsbidrag, ett tillfälligt bidrag till sjukvården. Nästa år är sektorsbidragen satta till 2 miljarder kronor. I år landade de på 9 miljarder: 3 i förra höstbudgeten och ytterligare 6 i vårändringsbudgeten. Det återstår att se vad som kommer i 2025 års vårändringsbudget. Till detta kommer generella bidrag, som minskar med en miljard, och riktade bidrag som dock kräver motprestationer och inte går att budgetera in.
I princip alla regioner brottas med sin ekonomi. Hur mycket kan man sänka kostnaderna egentligen?
– Nej, det är ju jättesvårt, säger Annika Wallenskog.
– Men man kan se att det är jättestora skillnader mellan regionerna: en del har rejäla minskningar av kostnaderna, och hos andra verkar det inte hända särskilt mycket.
Hon fortsätter:
– En del behöver inte göra några stora sparprogram. Sedan finns det några som har jättestora underskott som inte jobbar lika aktivt med sparprogram. Och så har vi de där som jobbar jättemycket.
Annika Wallenskog tar Värmland och Östergötland som exempel på regioner med tydliga åtgärder. Båda har anställningsstopp och har varslat. Värmland höjer dessutom skatten. Den stora minskningen i utgifter åstadkommer man genom att inte återbesätta tjänster när anställda exempelvis går i pension, och det är något som även görs på andra ställen i landet.
Hon säger att det finns några regioner där man kan undra vad de egentligen gör och där de inte alls är lika tydliga med åtgärder.
– Om man aldrig kommer i kapp med ekonomin, då är det bara det allting handlar om. Då fastnar man ju i det träsket. Men kommer man i balans så kan man successivt börja satsa på andra grejer i vården.
Läs även:
Östergötlands inbromsning blev en tvärnit
Värmlands dilemma: Ekonomi eller vårdköer?
