I slutet av förra året godkände politikerna i Region Värmland neddragningar med 750 tjänster, vilket var nära 10 procent av de regionanställda. Då räknade man med varsel av 300 anställda.
– Från regionens sida sa man att man skulle se över hela personalstyrkan, att ingen kategori egentligen var undantagen, berättar Christofer Lindholm, ordförande i Värmlands läkarförening, styrelseledamot i Läkarförbundet och överläkare i anestesi och intensivvård.
– Det har varit funderingar från mina medlemmar, så klart.
Men sedan minskade behovet av neddragning, och det stod klart att läkarna skonades. Nu i november, ett knappt år efter det initiala beskedet, meddelade regionen att man minskat bemanningen med 500 tjänster, varav nära 450 i hälso- och sjukvården, men att bara 15 hade behövt sägas upp.
– Det tycker jag ändå är ett väldigt gott betyg till processen – att behöva säga upp så få, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Daniel Schützer (S).
Han berättar att några av besluten för att få ekonomin i ordning gjordes »med väldigt ont i magen«, medan andra kändes fullt rimliga.
– Det som har gett störst ekonomisk effekt är ju neddragningen av personal. Är det något som man antar med glädje? Absolut inte.
Daniel Schützer säger att man i största möjliga utsträckning försökte behålla vårdnära personal. Men det har också lett till exempelvis mer stängt på vårdcentralers receptioner och arbetsuppgifter som spiller över på vårdpersonal.
I förlängningen märker också läkarna det. Christofer Lindholm är även huvudskyddsombud, och han noterar fler arbetsmiljöavvikelser på grund av ohållbar arbetssituation.
– Det kan vara svårt att koppla till en enskild faktor, som de ekonomiska åtgärderna. Men det är ändå påfallande att det är fler avvikelser det här året än tidigare.
Sedan slutet av 2023 har ett anställningsstopp rått, vilket också drabbat läkare. Det har varit »väldigt restriktivt« med ST, där man behövt ansöka om undantag, säger Christofer Lindholm.
– Man har anställt ST. Men vi behöver många fler specialister i Värmland, så det är viktigt att utbildningen får fortgå som vanligt för att vi ska kunna bli välbemannade inom speciellt allmänmedicin och psykiatrin, där bristen är extra stor, säger han.
Christofer Lindholm påpekar också att fortbildning och kompetensutveckling minskat, vilket kanske är den tydligaste effekten av åtstramningarna. Det finns ett undantag för »verksamhetskritisk« utbildning, men han menar att det är svårt att veta vad som räknas dit.
– Jag vet att det är många kollegor som inte har fått åka på de här specialitetskongresserna, säger Christofer Lindholm.
– Man vill gärna hänga med i utvecklingen för patienternas skull, men det har varit svårt.
När Daniel Schützer får frågan om han med facit i hand tycker att man borde ha gjort något annorlunda, spolar han tillbaka till våren 2023. Det var då »det började dra i väg«.
– Ungefär hälften av det var rakt av inflationsdrivet. Det hade vi inte kunnat förutse. Men ungefär hälften av det var att vi hade kvar höga personalnivåer efter pandemin och fortsatte öka.
Han syftar på att regionerna fick statsbidrag under pandemin för att skala upp och att Värmland låg kvar på pandeminivåer också efteråt. Men det gjorde man också för att beta av köer som uppstått under pandemin.
– Vi kanske skulle ha varit snabbare på bollen kring den där halvan som var våra egna bekymmer. Men det ska då vägas mot problemet vi hade med köerna, säger Daniel Schützer och fortsätter:
– Så jag tänker vara ganska snäll mot både mig själv och mina kollegor runt om i Sverige. Jag tror vi allihop kände att vi måste göra något med tillgänglighetsfrågorna, och då blev det lite mer fokus på det än att »vänta nu, vi har för mycket personal i förhållande till den ekonomi vi har«.
I april var prognosen ett underskott på knappt 830 miljoner kronor, och i oktober visade prognosen på mindre än 470 miljoner kronor. För 2025 är tanken att personalen inte ska öka i antal. Behövs personal någonstans måste det motsvara en minskning av hyrpersonal, att administrativa uppgifter tas bort eller att någon annan besparing görs. Region Värmland höjer också skatten inför 2025. Nu anses omställningsprocessen klar, och Region Värmland ska inte behöva fler åtgärder för ekonomin.
Christofer Lindholm tycker att politiker och tjänstemän skött förändringarna i ekonomin förhållandevis väl.
– Det man kan påpeka så här i efterhand är att man borde ha satt sig ned från början och sett vad vi ska göra för pengarna vi har, i stället för att plocka tjänster lite här och där. Ha ett mål: Vilken vård ska vi ha i Värmland, och hur ska den bedrivas med de medel vi har?
Läs även:
Underskotten jagar sjukvården
Östergötlands inbromsning blev en tvärnit
