Den årliga rapporten Nationella planeringsstödet (NPS), vars syfte bland annat är att redovisa hälso- och sjukvårdens tillgångar och behov av olika specialistläkare, visar på stora utmaningar inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Det framgår av en ny delrapport på området.
Rapporten, som presenterades på onsdagen, visar att i stort sett samtliga regioner dras med utmaningar när det gäller både personalförsörjningen och tillgängligheten. Och situationen har »förvärrats ytterligare på grund av en kraftig och kontinuerlig ökning av efterfrågan på vård, särskilt avseende neuropsykiatriska diagnoser och ADHD«.
När det gäller personalförsörjningen på området har det länge funnits utmaningar. Bland annat är det många barn- och ungdomspsykiatrer som byter inriktning och vidareutbildar sig inom andra specialistområden, vilket försvårar möjligheterna till en stabil läkarkår inom verksamhetsområdet. Och när läkare lämnar skapas en ond cirkel med försämrad arbetsmiljö som hotar återväxten av specialistkompetens.
– Vi vet inte var läkarna går någonstans i stället, men man kan förstå att det är en tung specialitet att jobba inom. Det är mycket kritik i media och arbetsbelastningen är hög. Man måste kunna skapa förutsättningar för läkare att bedriva god vård så att de vill stanna, säger Susanne Buchmayer, som även är ledamot i styrelsen för Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri, SFBUP.
Det framgår också att efterfrågan på vård lett till en ökad vårdproduktion, men också en ojämlik tillgång på vård. Barn- och ungdomspsykiatrin når inte barn i socialt utsatta områden i den utsträckning som krävs, samtidigt som diagnoserna ökar i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Enligt rapporten är cirka 70 procent av alla läkarbesök inom barn- och ungdomspsykiatrin relaterade till ADHD-diagnoser. Susanne Buchmayer tycker att det är problematiskt.
– När mycket resurser läggs på en patientkategori riskerar man också att tappa i kompetens om man inte träffar andra patienter.
Rapporten konstaterar också att »under de senaste tre åren har betydande resurser satsats på köpt vård, vilket har avlastat barn- och ungdomspsykiatrin kortsiktigt«. Utvecklingen har dock haft negativa effekter för långsiktigheten i vården. Snabbutredningar har kortat vårdprocesser men »en samtidig minskning av erfaren personal har tillsammans med ovangivna faktorer sannolikt bidragit till en ökning av antalet barn med neuropsykiatriska diagnoser«.
– Verksamheterna försöker möta de behov som finns och de hittar olika sätt att göra det, exempelvis genom snabbutredningar. Men det finns alltid risker med förenklade utredningar och att man missar annan typ av problematik som kan ligga bakom.
Socialstyrelsen föreslår att integrerade vård- och personalförsörjningskedjor – som kombinerar vård, utbildning och forskning – bör utredas. Handledning och introduktion av ny personal ses också som en viktig aspekt samt ett ökat fokus på tidiga insatser. Myndigheten föreslår flera pilotprojekt som skulle kunna förbättra barn- och ungdomspsykiatrin, men ser också behov av statliga insatser för att långsiktigt skapa bättre kapacitet hos regionerna.
– För att få bukt med det här krävs resurser från många olika aktörer i samhället och en ökad medvetenhet. Man behöver tänka på hur man skapar en vårdkedja som fungerar, kanske genom att i större utsträckning kunna erbjuda insatser på andra vårdnivåer som primärvård och inom elevhälsan. Det gäller också att se över hur man som samhälle ser på barns problematik, säger Susanne Buchmayer.
Läs även:
Bara fåtal regioner fick full pott av regeringens Bup-pengar
