Förnyad kritik mot kunskapsprovet: »Många frustrerade och mår dåligt«

När resultatet från det senaste teoretiska kunskapsprovet kom ut stod det klart att nio av tio provdeltagare hade kuggat. Totalt misslyckades 166 av 185 läkare, vilket innebar det näst sämsta provresultatet någonsin, rapporterade Läkartidningen.

Kunskapsprovet har tagits fram för att säkerställa att läkare med en examen från länder utanför EU/EES uppfyller kraven för att få svensk legitimation. Utan godkänt resultat – ingen legitimation. Men ända sedan det första provet genomfördes hösten 2016 har kritik blossat upp i omgångar mot provets utformning. Det har kallats för svårt och för inriktat på prekliniska frågor som läkare inte möter i sin vardag. Nu hörs återigen kritik. I en ny medicinsk kommentar skriver KI-professorerna John Wahren och Jan Östergren att det är för svårt att få svensk legitimation för läkare med grundexamen från ett tredje land. De vill att både regelverk och examinationsformer ses över och föreslår bland annat en begränsad legitimation för utlandsutbildade specialistläkare, som ger dem möjlighet att verka enbart inom den egna specialiteten.

– Vi tycker att det är orimligt att jätteduktiga specialister, men som har glömt en del preklinik, inte ska kunna ha en alternativ väg in i systemet. Sedan är ett sådant förslag kanske inte så lätt att genomföra i praktiken, men vi vill åtminstone bolla tanken, säger Jan Östergren.

Magnus Hultin, docent vid Umeå universitet och ansvarig för kunskapsprovet, har svårt att se att det skulle fungera i praktiken.

– Frågor skulle uppstå kring vem som har rätt att utfärda olika typer av intyg exempelvis, om en läkare har en begränsad legitimation. Men jag är inte expert här, utan det är en fråga för Socialstyrelsen, Läkarförbundet och Svenska läkaresällskapet, säger han.

Frågan om en begränsad legitimation har dock inte varit uppe för diskussion hos Socialstyrelsen, enligt utredaren Anette Blendberg. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har också blivit ombedd att kommentera förslaget, men inte återkommit.

Jan-Åke Blomqvist, pensionerad språklärare och tidigare kursföreståndare för ett snabbspår för medicinskt utbildade utanför EU/EES, har upprepade gånger framfört kritik mot nuvarande utformning av kunskapsprovet.

– Jag vet hur svårt det har varit för läkarna och hur många som är frustrerade och mår psykiskt dåligt av det. Provet är under all kritik, säger han.

Strax före jul skickade han en skrivelse till Utbildningsdepartementet efter att ha uppmärksammat det låga resultatet på det senaste provet. »Det måste finnas ett eller flera bättre sätt ur mänsklig och kostnadseffektiv synvinkel att få fler godkända. Det kan omöjligt vara så att medicinskt utbildade utanför EU/EES har så otroligt mycket sämre kunskaper än de EU-utbildade, som bara glider in i det svenska legitimationssystemet utan någon regelrätt granskning från Socialstyrelsens sida«, skriver han.

För Läkartidningen utvecklar han en rad förslag, varav några är av det enklare slaget.

– Lägg in en paus under dagen så att läkarna inte behöver sitta och skriva sju timmar i sträck. Som lärare vet jag att ingen orkar koncentrera sig under så lång tid utan rast.

Jan-Åke Blomqvist tycker också att provet bör delas upp i fler olika fristående delar än dagens tre, så att bara de partier som underkänns behöver skrivas om. Dessutom vill han att SFI-lärare granskar frågorna så att de är begripliga även för den som inte har studerat på ett svenskt högre lärosäte och därmed »knäckt den akademiska språkkoden«.

Men lösningen är kanske inte så enkel, menar andra. De första åren fanns en lunchpaus inlagd i schemat under provdagen. Pausen slopades dock efter klagomål från provdeltagarna som blev stressade av att vara utestängda från provsalen under lunchen, skriver Anette Blendberg på Socialstyrelsen i ett mejl.

Att dela upp provet i olika fristående delar fungerar inte heller så som provet ser ut i dag.

– De tre delarna står inte för sig själva, utan är avsedda att besvaras vid ett och samma tillfälle, säger Magnus Hultin.

Språkgranskning ingår redan i Umeå universitets process för att ta fram kunskapsproven.

– Våra frågeredaktörer har suttit tillsammans med språklärare just för att vi ska undvika att göra frågorna onödigt komplicerade. Däremot behöver de motsvara det man måste förstå när man är ute på golvet och jobbar. Så vi vill ligga mitt i språkfåran, säger Magnus Hultin.

Sist men inte minst föreslår Jan-Åke Blomqvist att ett ekonomiskt incitament skrivs in i avtalet mellan Socialstyrelsen och Umeå universitet, på samma sätt som andra högre lärosäten tilldelas medel utifrån hur stor andel av studenterna som klarar av sina studier. Han vill inte att provet ska bli enklare, utan att läkare ska få hjälp att uppnå kraven för godkänt, säger han. Som det är nu kan Umeå universitet fortsätta underkänna läkare år ut och år in utan att behöva rannsaka sig själv, resonerar Jan-Åke Blomqvist.

Men det förslaget är helt bakvänt, menar Magnus Hultin.

– Det är lättare att godkänna folk och betydligt svårare att underkänna dem. Vi har betalt för att göra ett bra prov som selekterar fram de som är lämpade att gå rakt in i vården.

Det ligger inte på Umeå universitet att hjälpa provdeltagarna att lyckas, så som Jan-Åke Blomqvist tänker sig. Däremot ska universitet tillhandahålla förberedelsematerial inom rimliga gränser, enligt Anette Blendberg. »Om vi hade upphandlat en utbildning, hade vi givetvis haft helt andra krav på uppdraget.«

Det är helt enkelt läkarna med rätt kompetens som ska vaskas fram.

»I slutändan handlar det om patientsäkerhet. Det är alltså inte aktuellt att ersätta Umeå universitet för uppdraget baserat på hur många som blir godkända«, skriver hon.

På ett personligt plan känner Magnus Hultin för alla läkare som har misslyckats på proven, säger han.

– Jag tycker synd om dem, det är många öden där folk har flytt eller försökt börja om på nytt i Sverige. Men de måste fortfarande uppfylla de krav som gäller för att få svensk läkarlegitimation. Har man gjort sina fem försök och misslyckats på alla är det för att man har systematiska brister i sin kompetens, säger han.

Läs också:
Vägen är för lång och svår för läkare utbildade i tredje land
Vägar till svensk legitimation för läkare utbildade i tredje land
Nio av tio kuggade kunskapsprovet: »Totalt kliniskt irrelevanta frågor«
Debatt: Rätt nivå på kunskapsprovet, men regionerna skulle kunna göra mer
Debatt: Utländska läkares kompetens går förlorad i det svenska systemet
Efter regeländringar: Köer för att få göra det praktiska kunskapsprovet