Promemorian är en del av den utredning om ny och stärkt vårdgaranti, som regeringen tillsatte förra sommaren. En del av uppdraget, som gick till den särskilda utredaren och läkaren Anna Nergårdh, var att lämna förslag på så kallade statliga engångsinsatser för att minska väntetiderna inom vården.
Bland förslagen, som i dag överlämnades till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD), finns satsningar på kloka kliniska val och förbättringar av vårdens infrastruktur för att öka kapaciteten och effektiviteten. Mest konkret är förslaget om satsningar på tre specifika diagnosområden för att korta väntetiderna inom dessa: höftledsprotes, framfall och grå starr.
– Vi motiverar valet utifrån att det är långa väntetider i dessa grupper, att väntetider skiljer sig stort mellan regionerna, att kökortning är praktiskt genomförbart, att det finns aktörer som säger att »det här skulle vi kunna hjälpa till med«, och också att det här är tillstånd där patienterna riskerar att få en kraftigt försämrad livskvalitet om de här åtgärderna inte genomförs. Vi tänker att genom att välja några få diagnosområden att börja med kan vi också utifrån det skapa ett lärande i systemet, sade Anna Nergårdh när promemorian överlämnades i dag.
Utredningen föreslår att alla regioner ska få en engångsutbetalning av medel för att ge fler patienter med dessa diagnoser tillgång till vård. Pengarna föreslås betalas ut i slutet av året och vården ska kunna ske hos både offentliga och privata vårdgivare.
Sammanlagt beräknas satsningarna kosta staten 500 miljoner kronor.
Lars Rocksén, Läkarförbundets förste vice ordförande, tycker att det är positivt att vården får mer pengar. Samtidigt ser han modellen med engångsinsatser för att korta köer som problematisk, och menar att vården snarare behöver långsiktiga satsningar.
– Engångsinsatser har vi arbetat med tidigare, till exempel Kömiljarden, som inte var helt framgångsrik.
Han ser också risker med att sätta särskilt fokus på vissa patientgrupper, som utredningen föreslår.
– Tyvärr finns det alltid en risk att andra grupper får stå åt sidan. Risken är att patienter med mer komplexa behov inte kan betas av, och behovsprincipen kan sättas ur spel.
Lars Rocksén säger dock att han ser fram emot resten av utredningen om ny och stärkt vårdgaranti, som ska slutpresenteras 25 maj 2026.
– Vi ser fram emot att man ska titta på frågan med kontinuitet inom specialistvård, att man ska se över fastläkarrollen. Det tycker vi ska bli väldigt intressant. Vi vet i dag att kontinuiteten mellan patient och läkare är superviktig.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson sade att regeringen nu ska titta på förslagen, och inom kort presentera en rad åtgärder för att öka vårdkapaciteten.
– Vi kommer att återkomma i närtid med hur vi ser på detta och genomförandet, och hur vi ökar vårdkapaciteten så att vi på totalen kan ge patienterna den vård de behöver.
Läs mer:
Ny vårdgaranti ska fokusera på prioriteringar snarare än tid
