Det är amerikanska forskare som nu har tittat närmare på hur behandling med semaglutid och andra GLP-1-analoger påverkar risken för sammanlagt 175 olika sjukdomar och tillstånd, jämfört med behandling med andra glukossänkande läkemedel.
De såg ett brett spann av gynnsamma effekter – men också en del negativa.
Enligt resultaten verkar behandling med GLP-1-analoger kunna minska risken för 42 olika utfall. Forskarna såg bland annat en minskad risk för djup ventrombos och lungembolism. Men också för Alzheimers sjukdom, beroendesjukdom, schizofreni och krampanfall.
De såg samtidigt en ökad risk för 19 utfall. Det rörde sig bland annat om välkända gastrointestinala biverkningar som illamående, förstoppning och diarré. Men också en ökad risk för till exempel artrit.
Fynden bygger på data från närmare två miljoner personer med typ 2-diabetes som följts i närmare fyra år i genomsnitt. Drygt 200 000 personer som fick behandling med GLP-1-analoger och 1,7 miljoner kontrollpersoner som fick behandling med något annat glukossänkande läkemedel.
Ylva Trolle Lagerros, obesitasläkare och professor i prevention vid Karolinska institutet, tycker att det är spännande resultat.
– Det tyder ju på att behandling med GLP 1-analoger kan ha många andra positiva effekter än viktnedgång. Man kan fundera på om de här läkemedlen med tiden kommer att få en utökad indikation.
Eftersom det rör sig om en observationsstudie går det inte att slå fast några orsakssamband.
Ylva Trolle Lagerros tycker dock att studien ger stöd för att man som läkare inte behöver vara så orolig för att sätta in behandling med en GLP-1-analog.
– En del läkare är tveksamma till att sätta in ett läkemedel hos en patient med obesitas, med hänvisning till att de kan få biverkningar. Implicit säger man »det här går ju att lösa med kost och motion. Varför ska man ge ett läkemedel som ger biverkningar?« säger hon och fortsätter:
– Ja det finns biverkningar, där de gastrointestinala biverkningarna är absolut vanligast. Men biverkningarna av att vara tung är ofta så väldigt mycket större på lång sikt. Det här är ju också ett läkemedel som inte bara ger viktnedgång utan har gynnsamma effekter när det gäller många andra sjukdomar.
Hon anser att studien bland annat ger ökat stöd för det som man sett i mindre studier: en koppling mellan behandling med GLP-1-analoger och minskad risk för beroendesjukdom respektive Alzheimers sjukdom.
Ylva Trolle Lagerros konstaterar att den minskade risken delvis kan ha att göra med viktnedgången i sig.
– Men det beror nog inte bara på det. Vi har receptorer för just GLP-1 i hela kroppen, även i hjärnan. Det gör att man kan tänka att de gynnsamma effekterna inte bara beror på viktnedgången. Det är onekligen spännande.
Något som överraskade henne var att de som fick behandling med en GLP-1-analog hade lägre risk för att drabbas av krampanfall, jämfört med de som fick något annat glukossänkande läkemedel.
– Något annat som var nytt för mig var den ökade risken för ledvärk och artrit som forskarna såg hos dem som fick en GLP-1-analog. Men det här tycker jag inte ska påverka kliniska beslut i nuläget. Det här skulle vi behöva se i fler studier först, säger Ylva Trolle Lagerros.
Som en del av sin tjänst som medicinskt ledningsansvarig på Centrum för obesitas i Stockholm är Ylva Trolle Lagerros lokal prövningsledare för en global fas III-studie som drivs av Boehringer Ingelheim. Hon mottar ingen personlig ekonomisk ersättning för detta.
