Som Läkartidningen tidigare berättat föreslog Region Gävleborgs politiska majoritet, bestående av M, SD, KD och Sjukvårdspartiet Gävleborg (SJPG), i oktober en bolagisering av de egna hälsocentralerna. Målsättningen är tydligare ledning, mer konkurrensneutralitet och bättre kontroll över ekonomin, säger Patrik Stenvard (M), regionstyrelsens ordförande.
– Vi har bekymmer med ekonomin i vår primärvård, det har vi haft i alla tider, medan den privata primärvården inte har haft det. Att få en egen balansräkning gör att det finns möjlighet för primärvården att få behålla sitt överskott, när vi väl kommer dit.
En annan förhoppning är att bolagiseringen ska skapa mer flexibilitet och göra det lättare att rekrytera till primärvården, säger han.
– Det kanske inte alltid är bra att vara en del av den stora regionen när det gäller att hitta bra lösningar vid rekrytering. En mindre organisation kan vara lite mer snabbfotad och flexibel, vilket vi sett inom Folktandvården som har lyckats relativt bra med rekrytering av tandläkare.
Efter att frågan återremitterades på regionfullmäktiges möte i december, fattade fullmäktige på onsdagen det formella beslutet. Med endast en rösts övervikt beslutade fullmäktige att de regiondrivna hälsocentralerna ska vara organiserade i ett eget bolag senast till 2026.
Debatten i fullmäktige var bitvis mycket hätsk. Oppositionsrådet Ulla Andersson (V) är starkt kritisk och kallar bolagiseringen för »ett jättelikt experiment«.
– Man genomför ett ideologiskt experiment, dessutom med bara en rösts övervikt. Man har inte involverat ansvarig nämnd och det finns inget beslutsunderlag för oss att titta på. Det är inte ens klart vilka delar av primärvården som ska ingå i bolagiseringen och ändå ska allt ska vara klart om ett år. Jag tycker att det är djupt respektlöst mot vårdens anställda och patienter, säger hon till Läkartidningen.
En del av debatten handlade också om den konsult som regionen anlitat för arbetet med bolagiseringen. Ulla Andersson är kritisk till att resultatet av konsultens arbete hittills inte delats med fullmäktige inför gårdagens beslut.
– Hittills har skattebetalarna lagt 600 000 kronor på en konsult som är anlitad innan beslutet är fattat. Men vi har inte fått se något underlag. Vi har fått höra att det har gjorts 34 riskanalyser, men att allt är ett arbetsmaterial.
Patrik Stenvard menar dock att det är ett missförstånd från oppositionens sida att det ska finnas någon form av konsultrapport att ta del av.
– Det finns ingen rapport. Vi har tagit in en konsult som projektledare för bolagiseringen.
Samma sak gäller de riskanalyser som oppositionen talar om, säger Patrik Stenvard.
– När man kör i gång något hos oss görs alltid riskanalyser över vilka risker man ser och hur de kan förebyggas. Det görs kontinuerligt, så det finns inget färdigt material att titta på.
Gästrike Hälsinge läkareförening har deltagit i arbetet med riskanalysarbetet, berättar ordförande Frida Dannberg.
– Vi ser framför allt risker med att vi fortfarande inte vet hur bolaget kommer se ut och att uppdraget till regionen är stort och kostsamt utan att det nödvändigtvis leder till någon förbättring i primärvården. Och den största risken är ju att man fortsätter nedprioritera primärvården i väntan på omorganisation.
Läkarföreningen jämför med utvecklingen inom Folktandvården i regionen, som har gjort samma resa. Här har bolagiseringen inte gjort att beslutsleden blivit kortare och medarbetare har upplevt ett ökat produktionskrav för att bolaget ska gå med vinst, skriver föreningen i sin analys.
Samtidigt, menar man, har den fackliga insynen i Folktandvårdens verksamhet blivit bättre genom facklig representation i bolagsstyrelsen. Det är dock inte säkert att resultatet blir helt detsamma i primärvården, varnar föreningen. Detta eftersom det är osannolikt att primärvårdens alla fackföreningar kommer att representeras i bolagsstyrelsen.
Gästrike Hälsinge läkareförening har också en rad frågor de vill ha svar på. Det handlar bland annat om vad som händer om primärvården inte lyckas gå med vinst och om det kan komma att ske flytt av personal mellan enheter på grund av olika bemanningssituation. Andra frågor rör det rent praktiska, som hur processen för upprättande av lokala kollektivavtal ser ut och vilka som ska sitta i styrelsen.
Just nu finns inga svar på frågor som dessa, säger Patrik Stenvard. Nästa steg i processen är att ta fram sker som ägardirektiv och bolagsordning.
– Vi behöver reglera sådana saker som vad som ska ingå i bolaget, hur beslut ska fattas och hur styrelsen ska se ut.
I våras presenterade konsultbolaget Sirona en analysrapport över Gävleborgs hälsocentraler, på uppdrag av regionen. Bakgrunden var att de regiondrivna hälsocentralerna under en längre tid uppvisat kraftiga underskott. En av slutsatserna i rapporten är att regionen bör sälja av de egna hälsocentralerna till privata aktörer.
Patrik Stenvard har tidigare sagt till Läkartidningen att inga planer på detta finns.
– Hade vi velat gå vidare med förslaget att sälja hade vi gjort det nu. Vi kan säkert säga att det inte är ett steg att sälja av något, sade han i oktober i samband med att förslaget presenterades.
Läs även:
Styret i Region Gävleborg vill bolagisera offentlig primärvård
