– Man har raljerat ganska mycket över en ökad statlig styrning, säger Anna Zelvin (KD), oppositionsråd i Region Kronoberg, till Läkartidningen.
Hon ser en skillnad mellan regionpolitiker och riksdagspolitiker.
– Det går stick i stäv mot riksdagen där samtliga partier tagit beslut om att vi behöver en ökad statlig styrning. Men när man pratar med regionråden är det ett annat ljud i skällan; att det här inte kommer att lösa någonting.
Hon är en av nio kristdemokratiska regionråd från lika många regioner som skrivit i en debattartikel i Dagens Medicin. Där framhåller de att det tycks som att övriga partier i Vårdansvarskommittén försöker motarbeta regeringens direktiv om att utreda olika typer av ökad statlig styrning av hälso- och sjukvården.
Vårdansvarskommittén ska utreda allt från mindre förändringar till totalt statligt huvudmannaskap. Här finns ett sekretariat, experter, sakkunniga och politiker.
»De signaler vi får till oss är att övriga partier i kommittén försöker motarbeta regeringens direktiv och därmed grusa invånarnas möjligheter att få del av en jämlik vård«, skriver de nio regionråden.
Ingen av debattörerna sitter dock i Vårdansvarskommittén. I stället kommer dessa signaler bland annat från regionråd i olika delar av landet som de träffat, bland annat på de så kallade regionledningsseminarierna som hålls ett par gånger om året, och från uttalanden i medierna. Anna Zelvin påminner om att Skånes regionstyrelseordförande Carl Johan Sonesson (M) sammanfattat sina tankar om ett statligt huvudmannaskap som »skit« i en artikel i Dagens Samhälle.
– Min bild är att mycket av arbetet har präglats av fastlåsta positioner i stället för att titta objektivt på det utredningsdirektiv man har fått och försökt se brett på det, säger Jimmy Loord (KD), regionråd i Region Kalmar län och en av de andra som skrivit under den kristdemokratiska debattartikeln.
Och det är över hela det politiska spektrumet, även Tidöpartierna?
– Min bild är att Kristdemokraterna stundtals känt sig ganska ensamma i arbetet, säger han och fortsätter:
– Jag har pratat med andra representanter som sitter i Vårdansvarskommittén. När jag säger till dem att jag är orolig över att man inte är tillräckligt objektiv i uppdraget, så håller de förstås inte med om det. Men i nästa andetag upplever jag att man är väldigt fastlåst.
Rachel De Basso (S), ordförande i regionstyrelsen i Region Jönköpings län och en av dem som sitter i den parlamentariska kommittén, tycker att debattartikeln är märklig. Bilden som de nio Kristdemokraterna ger stämmer inte med hennes bild av verkligheten.
– Jag kan lugna dessa oroliga kristdemokratiska regionråd. Vårdansvarskommittén och de ledamöter som ingår i den parlamentariska kommittén utgår från det direktiv som vi har fått från regeringen och vi jobbar utifrån det direktivet.
Har du märkt någon ovilja till ökad statlig styrning från någotdera parti i kommittén?
– Vi är mitt i arbetet och vi kommer inte kommentera hur de här diskussionerna förs. Det jag kan säga är att jag upplever dem som mycket konstruktiva och bra – det finns en genuin välvilja att utveckla svensk hälso- och sjukvård. Och det tycker jag samtliga partier bidrar med.
På fredagseftermiddagen får Läkartidningen tag på Elisabet Lann, Kristdemokraternas representant i kommittén, för en kommentar.
– Jag upplever att vi har ett bra klimat i kommittén. Och det som sägs där stannar där. Därför är det alltid svårt att svara på frågor som man får utifrån. Men jag känner igen att människor kommer till mig och är oroliga för att de har fått bilden av att motståndet mot att förstatliga sjukvården är så stort.
Hon säger att »rent krasst« är det ingen hemlighet att alla partier hade ett ställningstagande innan de gick in i arbetet, speciellt när det gällde frågan om statligt huvudmannaskap. Men hon påtalar att samtliga partier är positiva till en ändring i styrningen.
Finns det en skillnad mellan politiker på riksdagsnivå och regionnivå?
– Ja, jag tror faktiskt det. Den resan har mitt eget parti gjort också. Jag tror att politiker på regionnivå – som jobbat länge med, och kan, sjukvårdsfrågor – är de politiker där vi hittar det största engagemanget för sjukvårdsfrågor. Jag tror att de kan känna att det nästan blir personligt: »skulle rikspolitiker vara bättre lämpade att styra?«, berättar Elisabet Lann och fortsätter:
– Men jag tycker att det är olyckligt att bilden har blivit att man vill flytta makten från regionpolitiker till rikspolitiker. Direktivet och Kristdemokraternas ingång är tydliga, att det handlar om att flytta makten till professionen och medborgarna.
Vårdansvarskommitténs arbete ska vara klart i juni i år.
Läs även:
Intensiv fas börjar i arbetet som kan reformera sjukvården
