2023 såg SKR:s finansiering ut så här: 563 miljoner kronor kom från förbundsavgifter från kommunerna och regionerna, och nästan lika mycket kom i form av externa pengar. I den senare kategorin utgörs den största delen av de 192 miljoner SKR får i statsbidrag, rapporterar Dagens Samhälle. En annan stor del är 146 miljoner kronor Sida-medel till SKR:s biståndsbolag Salar International.
Statsbidragen är till stor del tillkomna genom överenskommelser mellan regeringen och SKR, främst inom häls- och sjukvården. Regeringens partnerbildning med SKR för att driva politiska initiativ tog, enligt Dagens Samhälle, fart 2009, när Göran Hägglund (KD) var socialminister.
2023 gav staten 15 miljarder kronor i statsbidrag inom överenskommelserna, som till absolut största delen gick till regionerna och kommunerna. Men 192 miljoner gick också till SKR.
Som Läkartidningen tidigare rapporterat, har ett skifte dock skett när det gäller regeringens överenskommelser med SKR. I somras mottog regeringen en utredning som menade att statens styrning av exempelvis vården inte bör ske genom överenskommelser med SKR. Och i december meddelade regeringen att man lämnar två av de största överenskommelserna.
Läkarförbundet kallar beskedet i december för »paradigmskifte«. Om fler överenskommelser kommer att gå samma framtid till mötes återstår att se. Men med förändrad styrning förändras också bidragen till SKR. Det är dock inget som oroar SKR:s ordförande Anders Henriksson (S).
– Försvinner intäkterna i överenskommelserna, så försvinner också kostnaderna. Min bild är att det inte skulle få så stor påverkan på organisationen, säger han till Dagens Samhälle, och tillägger att det finns många överenskommelser kvar och att nya tecknas på andra områden.
Läs även:
SLF: »Det är ett paradigmskifte«
Utredare: SKR har fått för stor roll i styrningen av vården i Sverige
