Regeringen vill att Polismyndigheten och Socialstyrelsen tar fram förslag som förbättrar förutsättningarna för hälso- och sjukvården att bidra till att »säkerställa att tillstånd för skjutvapen inte ges till personer som är olämpliga«.
Frågan aktualiserades av masskjutningen i Örebro, skriver regeringen. Förändringarna man vill se kan till exempel handla om att skriva om föreskrifter, rättsliga vägledningar och kunskapsstöd samt att åtgärda brister i handläggningen av tillstånd.
Då vården avgör vem som av medicinska skäl inte bör inneha skjutvapen har vården en viktig roll, betonar regeringen och Sverigedemokraterna i sitt pressmeddelande.
– Det behöver därför säkerställas att anmälningar från hälso- och sjukvården sker i den utsträckning som lagstiftningen anger, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en presskommentar.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) framhåller i samma pressmeddelande läkarnas betydelse, då läkare har till uppgift att anmäla till polisen när en person inte bör ha tillstånd att inneha vapen.
– Vi vill ge läkare bästa möjliga förutsättningar att utföra denna samhällsviktiga uppgift och därför ger vi nu Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten stärka och utveckla det här arbetet. Det handlar inte bara om att minska risken för dödligt våld utan är också en angelägen insats för att förebygga självmord.
Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarföreningen (DLF), vill att man har realistiska förväntningar på vad vården kan åstadkomma. Det är inte säkert att läkare kan upptäcka vilka som är olämpliga att inneha vapen.
–Jag tror att man har en övertro på vad en läkare kan åstadkomma. Om en person söker för ont i benet kommer det inte innebära att jag kan förstå att denne kanske är en enstöring med vapen som kanske beger sig ut och dödar människor. Särskilt inte om man tar hänsyn till att vi har så extremt dålig kontinuitet i svensk primärvård. Det vore förstås något lättare för den läkare som känner sina patienter.
Däremot ser hon vissa möjligheter till förbättringar.
– Man kanske ska se över hur myndigheter skickar information till varandra. Till exempel skulle man kunna tänka sig att läkare automatiskt får uppgifter i journalen om att en patient har vapenlicens, säger DLF:s ordförande.
Vad hon däremot inte tror på är att läkare ska skriva intyg för personer som ansöker om vapenlicens, ungefär som vid körkort. Det skulle ta mycket resurser till en liten nytta.
Sveriges Radios Studio Ett tog upp frågan under fredagseftermiddagen. I programmet föreslog en professor i psykologi, Nazar Akrami, att Sverige inför återkommande korta psykologiska tester av personer med vapenlicens. Förslagsvis kunde de initialt ske via mobilen och utföras under överinseende av läkare eller psykolog.
– Detta finns etablerat i till exempel Finland och i flera delstater i USA. Det finns en etablerad internationell syn här som vi kunde vi hänga på, sa Uppsalaprofessorn som nyligen skrivit en debattartikel om detta i Svenska Dagbladet.
Christofer Lindholm, ordförande för Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, var också inbjuden till Studio Ett. Han sa att läkarkåren redan i dag tar ansvar och berättade att läkare förra året skickade drygt 2 200 anmälningar om personer som var medicinskt olämpliga att inneha vapen. Ändå borde arbetet stärkas, menade han. Etik- och ansvarsrådets linje är att Socialstyrelsen och polisen borde få i uppdrag att se över regelverket i syfte att stärka kontrollerna, sa han.
– Om det ska vara psykologisk testning eller andra typer av bedömningar, det får en utredning komma fram till, sa etik- och ansvarsrådets ordförande.
Ungefär samtidigt som han sa det blev det alltså känt att regeringen beslutat sig för att ge ett utredningsuppdrag till just dessa myndigheter.
Att ge vården ett återkommande uppdrag att hålla koll på alla som har eller vill ha vapenlicens blir dock svårt, menade han.
– Det finns mellan 500 000 och 700 000 som har vapenlicens i dag, och ska man då genomföra bedömningar på så många personer varje år så tror jag nog inte sjukvården har resurser för att genomföra det, sa Christofer Lindholm.
Polisen ska inte ha fått in någon information från sjukvården om att gärningsmannen i skolskjutningen i Örebro skulle vara olämplig att inneha vapen, skriver Aftonbladet.
Läs också:
Högt tryck på primärvården efter skoldådet: »Fortfarande akut skede«
Han ledde arbetet på akuten: »Det tar på krafterna«
Flera regioner erbjöd Örebro hjälp efter skolskjutningen
Läkarens anmälningsskyldighet enligt vapenlagen
I vapenlagen anges att »en läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen skall omedelbart anmäla detta till polismyndigheten i den ort där patienten är folkbokförd. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd för skjutvapen«.
Läkaren behöver dock inte ta reda på om patienten har vapen eller inte. Dock bör läkare som träffar patienter med tillstånd som kan påverka deras förmåga att hantera vapen på ett säkert sätt betänka om dessa patienter kan ha vapen hemma. De bör bedöma om patienten är olämplig att inneha skjutvapen av medicinska skäl, till exempel psykisk störning, missbruk, demenssjukdom, synrubbning, neurologisk sjukdom eller hjärnskada. Detta gäller både om det finns risk att de kan skada sig själv eller andra med vapnet, eller inte kan klara de regler som krävs för att inneha vapen.
Läkaren bör, i skyndsamma fall, muntligen underrätta Polismyndigheten om att en anmälan kommer att göras genom att ringa vakthavande befäl.
Källa: Region Örebro Läns riktlinjer till vårdcentraler gällande anmälningsplikt enligt vapenlagen. Gällande från februari 2023.
(uppdaterad 2025-02-28)
