Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har de senaste åren haft i uppdrag från regeringen att genomföra en förstärkt tillsyn av bland annat den svenska förlossningsvården. För det arbetet har man fått totalt 30 miljoner i anslag. I en delredovisning i somras slogs fast att 44 av landets 45 förlossningskliniker hade brister, ofta kopplade till exempelvis egenkontroll och journalföring. För den 45:e och sista kliniken pågick fortfarande arbete när delrapporten släpptes, men även den fick senare kritik. Inte mycket verkar ha blivit bättre sedan dess, enligt Ivo. Häromveckan rapporterade Läkartidningen om att 42 av klinikerna fortsatt har brister. Men samtidigt som verksamhetschefer i hela landet har kämpat med att ta fram åtgärdsplaner har missnöjet fått fäste.
I höstas skickade Svensk förening för gynekologi och obstetrik, SFOG, och Barnmorskeförbundet en gemensam skrivelse till myndigheten, där de berättade om reaktionerna de har mött efter rapportens publicering. »Många har ifrågasatt kompetensen hos de som utfört granskningarna, då endast ett fåtal varit barnmorskor, och förlossningsläkare har saknats«, skriver SFOG och Barnmorskeförbundet. Hanna Åmark, ordförande för SFOG:s arbets- och referensgrupp perinatal-ARG, utvecklar kritiken för Läkartidningen.
– Den synpunkt som har återkommit från många som mött Ivos inspektörer är att det varit uppenbart att de inte haft rätt kompetens. Läkare har inte funnits alls, och barnmorskorna som har granskat vården har i många fall inte jobbat kliniskt på länge. Då kanske man har svårt att sätta sig in i vården och hur den kliniska verkligheten ser ut, säger hon.
Hon får medhåll av SFOG:s ordförande Marion Ek.
– Det är olyckligt att det inte har funnits några obstetriker i den här tillsynen eller när Ivo har analyserat svaren från klinikerna. Det har gjort att rapporten blivit väldigt fyrkantig och onyanserad. Det är så mörk läsning att varken vårdpersonal eller patienter känner igen sig, säger hon.
I skrivelsen betonar SFOG och Barnmorskeförbundet att de ser positivt på en oberoende granskning av vården, men varnar för att granskningens utformning och sättet resultaten presenteras på gör det »osannolikt att den bidrar till förbättringar. I stället ser vi en risk för att pappersarbete och administration ökar, utan att vården för gravida kvinnor faktiskt påverkas.«
De kritiserar bland annat att en stor del av granskningen bygger på enkäter med svarsalternativ som »alltid«, »oftast«, »ibland«, »sällan« eller »aldrig«. Exempelvis blev det en nyhet att bara var tredje medarbetare tyckte att det alltid var tydligt vem som har ledarrollen i akuta situationer. Men hur många som svarat att det oftast är tydligt vem som har kommandot redovisas inte, enligt SFOG. Akuta situationer är dock ofta komplexa och även i välfungerande verksamheter kan ledarskapet växla vid sådana tillfällen, menar föreningen. »Att endast presentera hur stor andel som svarat ’alltid’ och använda dessa siffror för att kritisera verksamheten är oseriöst och leder inte till någon faktisk förbättring«, skriver de i brevet.
Peder Carlsson, avdelningschef på Ivo, bekräftar per mejl till Läkartidningen att inga läkare arbetat med tillsynen. Förklaringen till det uppges vara att man helt enkelt inte ställt några medicinska frågor som skulle kräva läkarkompetens hos inspektören. Däremot har en extern obstetriker varit inblandad i förberedelsearbetet och utformningen av den nationella tillsynen. Det har dock inte handlat om någon omfattande insats från läkarens sida. När Läkartidningen frågat efter hur många timmar som läkaren fakturerat för sitt arbete ges svaret att det rör sig om cirka fyra timmar.
Är det inte rimligt att personer med den högsta kompetensen i vården är med vid tillsynen och även i analysen av resultaten?
»När tillsynsmyndigheten granskar en verksamhet finns det alltid olika uppfattningar om metoder och resultat är de rätta. (…) Att bedriva systemtillsyn är inte kopplat till någon viss yrkesprofession utan en granskning av vårdgivarens systematiska kvalitetsarbete utifrån de risker som riskanalysen visar«, skriver Peder Carlsson.
Läkartidningen har också frågat om Ivo framöver kommer att plocka in läkarkompetens för olika tillsynsinsatser i högre utsträckning efter SFOG:s feedback. Här svarar Peder Carlsson att »Ivo tar in läkarkompetens, och har även läkarkompetens inom myndigheten, när tillsynen kräver det«. Någon obstetrisk tillsynsläkare har man dock inte anställd i dagsläget.
SFOG står fortfarande fast vid att bilden av den svenska förlossningsvården som ges i Ivos rapport är »gravt missvisande«. I höstas bjöd föreningens styrelse in Ivo till ett möte för att diskutera vägen framåt.
– Vi hade önskat en konstruktiv dialog med Ivo för att granskningarna inte bara ska bli pappersprodukter som inte ger så mycket tillbaka till patienterna och barnen som vi skulle önska. Men Ivo ville inte komma, säger Hanna Åmark.
»Under en pågående tillsynsinsats varken kan eller ska en tillsynsmyndighet kommentera och diskutera metoder och resultat med en intresseorganisation vars medlemmar står under myndighetens tillsyn«, svarar Peder Carlsson.
Niels Fuglede, specialist i obstetrik och gynekologi i Linköping, känner inte heller igen sig i den bild som målas upp i rapporten. Däremot tycker han att Ivo helt har missat vissa viktiga aspekter.
– Det som verkligen är problem i den svenska förlossningsvården är att vi gör olika på olika ställen och har det svårt med bemanning och ledarskap. Men det nämns inte.
Han ifrågasätter varför Ivo storsatsar och lägger många miljoner på ett regeringsuppdrag utan att ha med sig läkarna.
– Det är ju vi, som tillsammans med barnmorskor, är den grupp som driver förlossningsvården framåt. Att tro att man kan göra den här tillsynen utan sakkunniga läkare… Det tycker jag är oseriöst. Man drar väldigt stora slutsatser av en rapport som är på högstadienivå, säger han.
Inga läkare deltog heller i tillsynen av mödrahälsovården som Läkartidningen rapporterade om tidigare i veckan. Även där framkom omfattande kritik mot vården.
Läs också:
Ivo: Stora brister i mödrahälsovården – samtliga vårdgivare får kritik
Ny kritik mot 42 förlossningskliniker – bara tre anses vara utan brister
Ivos kritik i retur – slutsatser om förlossningsvården väcker frågor
Oklar ansvarsfördelning i akuta förlossningssituationer i Ivos enkät
Ivo kritiserar brister på 44 förlossningskliniker i landet
(uppdaterad 2025-02-14)