Larm har kommit från flera håll de senaste åren om att läkarutbildningarna på olika håll i Europa inte håller måttet. Hösten 2023 avslöjade Aftonbladets program 200 sekunder omfattande fusk och allvarliga brister på läkarprogram i östra och centrala Europa. Det handlade bland annat om bristfälliga antagningsprov och om gamla tentor som återkom gång på gång och därför var lätta att memorera. Uppseendeväckande var också att Aftonbladets reporter lyckades googla sig hela vägen till antagning till en utbildning i Polen. »Oroväckande och bekymmersamt«, sa Emelie Hultberg, ledamot i Läkarförbundets styrelse och ordförande för förbundets utbildnings- och forskningsråd, UFO, efter granskningen.

Även när Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp för AT- och BT-frågor i höstas vände sig till regionerna för att höra hur det funkat med BT påtalades brister.

Emelie Hultberg. Foto: Läkarförbundet

– Än så länge är det ju främst de som har pluggat i EU eller EES som får göra BT, och från regionerna har det kommit liknande signaler från chefer och studierektorer. Det är en andel som bedömer att läkarna inte kan ges en BT-tjänst, för man tror inte att de kommer att kunna nå målen för baskompetens inom det år som det är tänkt, säger Emelie Hultberg.

Nu vill Läkarförbundet att utbildningarna inom EU/EES granskas på europeisk nivå och »ackrediteras för att säkerställa kvalitén och en tillräcklig mängd av såväl teori som praktik i utbildningarna«, enligt en färsk skrivelse som riktats till utbildningsdepartementet och Socialstyrelsen.

– Men vi tror att det kan ta ganska lång tid att komma dithän. Då tänker vi att ett prov, där man testar både teori och praktik innan man får svensk legitimation, kan vara ett sätt att säkra de här delarna.

Enligt Emelie Hultberg går förslaget hand i hand med ett beslut på Läkarförbundets fullmäktigemöte 2023. Då bestämdes att förbundet ska verka för att en nationell slutexamination införs i slutet av grundutbildningen, som krav för legitimation.

– Vi tycker att det vore rimligt att göra på ett liknande sätt med utlandsutbildade. Då skulle samma regler gälla alla, både de som har läst i Sverige och de som har läst i EU.

Dessutom vill Läkarförbundet skärpa kraven på de kurser som kan ligga till grund för uppnådd språkkompetens C1, vilket är miniminivån för att kunna få svensk läkarlegitimation. »I dag godkänns kursintyg från kurser där både innehåll och kvalitet markant skiljer sig åt«, skriver förbundet.

– Även här får vi signaler från olika håll, inte minst från studierektorer och BT-chefer, om att språkkompetensen brister. Trots att man har ett intyg på C1-nivå är det inte säkert att ens kunskaper motsvarar den nivån.

Emelie Hultberg hoppas få nu ett möte inbokat med såväl Socialstyrelsen som Utbildningsdepartementet.

– Det är det vi vill. Skrivelsen är en första ingång till att vi ska kunna sätta oss ner tillsammans och diskutera på hur vi kan komma vidare i den här frågan.

Hon är också noggrann med att understryka att inte alla utländska läkarutbildningar är undermåliga.

– Det är jättemånga som har en gedigen utbildning och en gedigen kompetens och som blir ett viktigt tillskott till den svenska läkarkåren.

Men finns det inte en risk att utlandsstuderande känner sig utpekade som sämre av ert förslag?

– Den risken kan säkert finnas. Men vår tanke är ju att det här ska gälla både de som utbildat sig i Sverige och de som gjort det utomlands. Och har man fått en bra utbildning borde man inte behöva vara orolig för en slutexamination, säger hon.

Emelie Gullers, ordförande för SLF student utland, är positiv till förslaget om ett slutprov, eftersom ett sådant skulle nyansera bilden av utlandsutbildade läkare och deras kompetens, menar hon. Hon skriver samtidigt i en kommentar till Läkartidningen att det är »avgörande att det genomförs på ett rättvist sätt« så att det inte skapar skillnader mellan studenter utbildade i och utanför Sverige. »Enligt EU-direktiv uppfyller våra utbildningar redan kraven för svensk legitimation, och vi anser därför att vi bör bedömas på samma villkor som alla färdigutbildade läkare.« Däremot vill SLF student utland inte se skärpta språkkrav för studenter som har svensk gymnasieexamen.

Socialstyrelsen säger sig se fram emot ett möte med Läkarförbundet i närtid, men nappar inte på Läkarförbundets förslag om ett prov för EU-utbildade. I ett svar skriver myndigheten att det saknas rättsligt stöd för att inför ett sådant prov. När det gäller bristande intyg om språkkompetens vidtar myndigheten i dagsläget »ett antal utredningsåtgärder« vid misstanke om att kursintyg inte stämmer. »Vi har dock identifierat att mer behöver göras. Vi utreder därför vilka möjligheter vi har att justera vår praxis med nuvarande regelverk eller om till exempel de allmänna råden gällande språk behöver ändras.«

Utbildningsdepartementet har inte svarat på Läkartidningens frågor.

Läs också:
Tummen upp för nationellt slutprov
Efter larm om fusk på utbildningar – ministern kan dra in studiestöd
Svårt att agera mot brister i utländska läkarutbildningar
Läkarstudenter larmar om utbrett fusk på läkarprogram utomlands