– Här kommer vi ha ett behandlingsrum med två behandlingsstolar, där patienter kan få intravenösa behandlingar. Och det här blir också ett behandlingsrum, med en säng, säger klinikchefen Renske Altena, onkolog och tidigare överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, när hon visar runt i de ännu tomma lokalerna i närheten av gamla Karolinska sjukhuset.
Kliniken, som öppnar i slutet av mars, ska erbjuda patienter snabb tillgång till konsultationer och individanpassade behandlingsplaner. Målgrupp: Patienter som betalar själva eller via sin privata sjukvårdsförsäkring.
– Vi vill vara ett komplement till den offentliga vården. Vi kommer att ta emot i princip alla patienter med en cancerdiagnos eller där det finns en misstanke om cancer. Vi kommer dock inte kunna ta emot vissa patientgrupper som kräver en väldigt högspecialiserad och intensiv onkologisk vård, som till exempel barn med cancer eller patienter med vissa aggressiva former av hematologiska sjukdomar, säger Renske Altena.
Kliniken kommer att erbjuda olika former av onkologisk behandling. Patienter kan även få remisser för avancerad diagnostik, strålbehandling eller kirurgiska ingrepp som antingen genomförs på Docrates cancersjukhus i Helsingfors, genom privata samarbetspartners eller i den offentliga vården i Sverige.
Till en början kommer Renske Altena att vara den enda läkaren på kliniken, men det finns planer på att de ska bli fler.
– Ja, absolut. Vi får se hur snabbt behovet uppstår. Det är svårt att förutse hur många patienter som kommer att söka sig till oss. Men det är redan många onkologer som har kontaktat mig eftersom de är intresserade av att jobba hos oss, säger hon.
Hon påpekar att kliniken också kommer att ha tillgång till specialister på distans, på Docrates cancersjukhus i Helsingfors.
– Kliniken kommer att vara öppen på kontorstid. Vi strävar efter att erbjuda en läkartid inom något eller några dygn.
Enligt Jani Mikkola, vd för Docrates Sverige, har det länge funnits tankar på att öppna en klinik i Stockholm. Att det sker just nu är för att Docrates cancersjukhus förvärvats av det stora finska vårdföretaget Mehiläinen.
– Men behovet kommer från patienterna. Vi har under åratal haft ett ständigt patientflöde från Sverige och patienterna har undrat: när ska ni bygga en klinik eller ett sjukhus i Stockholm? säger han.
Docrates grundades 2007 och hittills har runt 2 000 svenska patienter betalat för att få behandling i Helsingfors. På senare år har det rört sig om en stadig ström om 250 patienter per år, varav en majoritet är patienter med prostatacancer.
Docrates cancersjukhus i Helsingfors har gjort sig känt för att erbjuda nya cancerbehandlingar redan innan de lanserats på marknaden. Det mest omtalade exemplet är att Docrates erbjöd målsökande behandling med radioaktivt lutetium medan den fortfarande var experimentell, vilket fick kritik från svenska cancerläkare.
Numera är lutetium-PSMA godkänt som tredje linjens behandling vid spridd prostatacancer – efter hormonbehandling och strålning – under försäljningsnamnet Pluvicto. Men eftersom TLV kommit fram till att nyttan med behandlingen inte är tillräckligt stor för att den ska vara kostnadseffektiv är behandlingen fortfarande inte tillgänglig i Sverige.
Och även i fortsättningen kommer svenska patienter kommer få resa till Finland för att få den omtalade radioisotopbehandlingen, enligt Renske Altena.
– Det kommer vi inte kunna erbjuda i Stockholm. Det kräver väldigt specifika förutsättningar. Man behöver väldigt specifik utrustning och hantering av ämnena som man jobbar med. Så det kommer vi inte att kunna få till.
I det pressmeddelande som Docrates gått ut med inför öppningen av kliniken i Stockholm säger Renske Altena:
»Hos Docrates kan patienter välja att genomgå hela sin behandling hos oss eller endast vissa delar, exempelvis diagnos eller avancerade och evidensbaserade behandlingar som inte är tillgängliga någon annanstans«
Vad menar du där?
– Vi kommer att rekommendera behandlingar som baseras på vetenskaplig evidens och som i princip är godkända av regulatoriska myndigheter, alltså FDA och EMA. Det som är en utmaning för cancervården i nästan alla länder är att det tar lång tid från att evidens blir offentlig tills en behandling når patienter. När en fas 3-studie publiceras så är det typiskt så att FDA först kommer med ett godkännande och därefter EMA. Sen kan det ta flera år innan en viss behandling blir tillgänglig inom den offentliga vården på nationell nivå. När det gäller ett land så är det logiskt. Det är en bredare process, som inte bara handlar om evidens utan även om hälsoekonomi och priset på läkemedlet. Det är sådana behandlingar vi kan ge tillgång till snabbare.
Flera läkare i den svenska prostatacancervården uttrycker oro för vad Docrates etablering i Stockholm kommer att innebära.
– Docrates gör mycket som är bra, de är till exempel snabba med att ge tider till patienter. Det som främst oroar mig är att det blir en väldigt ojämlik vård för patienterna, där det är plånboken som styr. Det är något som vi inte har i det svenska systemet, säger Karin Holmsten, överläkare i onkologi på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Hon upplever också att Docrates inte alltid följer de riktlinjer som finns i Europa och internationellt.
– De har inte alls samma följsamhet till evidensläget som vi har i Sverige. De använder läkemedel på indikationer som inte är godkända av läkemedelsverket eller EMA. De ger kombinationer av läkemedel som inte är godkända. Och allt det här görs utanför studier, säger Karin Holmsten som träffat många patienter som fått behandling på Docrates cancersjukhus i Helsingfors.
Camilla Thellenberg Karlsson, överläkare på Norrlands universitetssjukhus i Umeå och områdesansvarig för onkologi i nationella vårdprogramgruppen för prostatacancer, håller med.
– För patienterna blir det så klart enklare att konsultera Docrates när det finns en klinik i Stockholm. Men ibland ligger de rekommendationer som Docrates ger, både vad gäller utredning och en del behandlingsförslag, inte i linje med svenska riktlinjer. Jag befarar att det kan skapa en oro hos patienter: Vem ska jag lita på?
Hon tror att Docrates etablering i Sverige kan bidra till att skapa mer debatt om de här frågorna.
– Då kanske det blir tydligare att patienter får rekommendationer som inte riktigt stämmer med våra riktlinjer. Det kanske också bidrar till mer debatt om vad som är rimligt: Vad ska man betala själv för? Vad ska det offentliga stå för?
Renske Altena säger att kliniken i Stockholm kommer att hålla sig till godkända indikationer, förutom i vissa situationer där man skulle vilja erbjuda en behandling off label »enligt procedurer som även följs inom den offentliga vården«.
– Jag känner inget behov av att gå utanför dessa ramar. Det kan vi inte heller riskera. Det är vad vi i Stockholm kommer att stå för.
Hon påpekar att kliniken nu jobbar för att bli anslutna till cancerregistret och till IT-stödet individuell patientöversikt i cancervården, IPÖ.
– Vi har nära dialog med Regionalt cancercentrum i samverkan för att få till detta.
Frågan om vem som ska finansiera vården tycker hon framför allt är en fråga för politiker. Inget som ska läggas på enskilda läkare.
– Ojämlikhet inom cancervården är ett jättestort problem. Det finns även i den offentliga vården och beror på många olika saker. Samtidigt är det ett faktum att allt fler har en privat sjukvårdsförsäkring, som de skaffar själva eller via jobbet. Det sker en utveckling mot allt fler privata vårdgivare. Det kanske inte är lika långt gånget i Sverige som det är i andra länder. Men att den här utvecklingen är på gång även i Sverige – det går inte att blunda för.
