Det var i slutet på december 2023 som Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten fick i uppdrag att kartlägga sjuktransporterna i landet. Detta eftersom det inte har funnits en samlad bild av resurserna då olika huvudmän ansvarar för sjuktransporter i olika situationer. Till exempel ansvarar regionerna för ambulanssjukvården, medan statliga sjukvårdsinsatser kan kopplas in vid räddningsinsatser.
Nu konstaterar myndigheterna att »vid en fredstida händelse med många skadade har regionerna planering för att snabbt kunna transportera skadade personer till sjukhus«. Inför ett väpnat angrepp eller förväntningarna som följer med Natomedlemskapet står Sverige sämre rustat. Det blev också tydligt under den första svenska Nato-övningen i september 2024 som samlade 16 länder. Den prövade Sveriges förmåga att ta emot ett stort antal skadade patienter. Socialstyrelsen deltog i övningen och generaldirektör Björn Eriksson sa följande om den, i en intervju med Läkartidningen.
– De sjuka transporterades hit (till Sverige, reds anm.), och slutsatsen blev att vår transportkapacitet inte är tillräckligt bra i Sverige. Bra är den inte riktigt någon annanstans heller, men i synnerhet vi i Sverige måste jobba mycket med detta. Det handlar om att kunna transportera patienter mellan regioner, på vatten, på land och i luften, sa Björn Eriksson.
Och de två myndigheternas nya rapport konstaterar just att det finns behov av nationell samordning av sjuktransporter, vilket E-hälsomyndighetens generaldirektör kommenterar:
– Vi ser att data behöver tillgängliggöras samt utreda om det behövs lagändringar. Till exempel ser vi ett behov att införa en skyldighet för regionerna att dela data, säger Gunilla Nordlöf i ett pressmeddelande.
Därutöver behöver nya koncept för förstärkning utvecklas, vilket Björn Eriksson konstaterar i samband med rapporten.
– För att öka kapaciteten behöver vi få till en sammanhållen planering och samordning. Vi behöver utnyttja möjligheten att bygga om vissa civila fordon för att användas för sjuktransport. Det kan handla om regionbussar som modifieras för att kunna förflytta skadade eller tåg som byggs om till mobila sjukvårdsenheter för att kunna transportera patienter längre sträckor, säger Björn Eriksson i pressmeddelandet.
Dessutom behöver Sveriges system av sjuktransporter integreras med motsvarande system inom Norden, Nato, EU och WHO. Det behövs också »en nationell digital lägesbild för sjuktransporter vid krissituationer eller händelser som involverar flera regioner«.
Rapporten kommer också fram till att det civil-militära samarbetet behöver fördjupas gällande sjuktransporter. Därtill måste det finnas förutsättningar för »nationellt enhetliga medicinska prioriteringar på sjuktransportområdet«. Interoperabilitet (förmågan hos system eller organisationer att fungera tillsammans) bland både sjuktransporter och larmcentraler är också något att se över, enligt rapporten.
Kartläggningen har lämnats över till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) som säger att »vi kommer nu skyndsamt att bereda frågan och överväga nästa steg«.
Läs även:
Socialstyrelsen ska utreda nationell samordning av sjukvårdstransporter
Kartläggning av sjuktransportområdet – följande delar ingår:
• Civila sjuktransportresurser
• Civila sjuktransportorganisationer
• Civila förstärkningsresurser för sjuktransporter
• Försvarsmaktens sjukvårdssystem och sjuktransportresurser,
• Alarmeringskedjan och larmcentraler
• Internationell utblick – Norden
• Erfarenheter av sjuktransporter och sjuktransportsamordning i krigets Ukraina
Källa: Rapporten Sjuktransporter i Sverige vid kris och krig
(uppdaterad 2025-02-26)