»Regionerna behöver anställa minst dubbelt så många specialister i allmänmedicin jämfört med i dag, för att nå det riktvärde för läkarbemanning i primärvården som Socialstyrelsen tog fram i april 2022.« Så inledde Svenska distriktsläkarföreningen (DLF) rapporten som publicerades i höstas där föreningen konstaterar följande: Det kommer att ta 88 år innan landets primärvård är bemannad för att klara Socialstyrelsens mål för fast läkarkontakt.
Men en region stack ut: Jämtland Härjedalen, som uppgav att man hade 103 specialister i allmänmedicin, vilket i stort sett är vad DLF beräknar att regionen behöver utifrån Socialstyrelsens mål. Eftersom alla inte jobbar heltid (72 procent i snitt i regionen) visar DLF:s beräkningar att det skulle ta Jämtland Härjedalen sex år att nå full bemanning.
Trots att regionen inte har något uttalat mål om 1 specialist per 1 100 invånare finns ett annat mål: 1 specialist på 1 250 invånare.
– År 2018 gjordes en jättebra studie i länet om vad en allmänläkare gör om dagarna, både i extrem glesbygd och de som jobbar stadsnära. Då undersöktes hur många patienter läkarna hade hand om, hur långa besöken var, läkarna skuggades och klockades. Även vabb, semester och om de var borta på utbildningar analyserades för att ta reda på hur många patienter det är rimligt att en läkare hinner med, berättar Annika Östling.
Efter det kom regionen fram till att 1 på 1 250 läkare var rimligt och i samband med det tog politikerna beslutet att anställa ordentligt med ST-läkare. Men det har inte varit en enkel väg dit, och efterföljande år har inte heller varit problemfria.
– Resan började egentligen 2013 då politikerna tog beslutet – i besparingssyfte – att säga upp alla hyrläkare i primärvården. Det togs alldeles för snabbt och arbetsmiljön blev katastrofal på många håll.
Något år senare lämnade 10 specialister av 70 regionen för andra uppdrag, men ett chefsbyte 2015 fick primärvården på fötter igen, enligt Annika Östling.
– Anna Granevärn, som är hälso- och sjukvårdsdirektör i dag, knöt till sig en erfaren distriktsläkare som deltog i arbetet med att ta fram en handlingsplan för hur vi skulle få en fungerande primärvård. En del i den handlingsplanen var att börja använda hyrläkare igen, berättar Annika Östling.
Detta för att kunna bygga upp en fungerande arbetsmiljö för att därefter börja fokusera på hur man skapar en bra utbildningsstruktur för ST-läkare och hur man får specialister att vilja stanna i regionen.
– Man såg över hur man kunde premiera en lång och trogen tjänst och det handlade också mycket om att renodla distriktsläkaruppdraget; se över om vissa arbetsuppgifter kunde läggas på andra.
2018 genomfördes, som tidigare nämnts, en studie i ämnet. Den skapade en förståelse för hur distriktsläkare i olika delar av regionen har det.
– Studien var väldigt bra gjord och med hjälp av den fick vi stöd att anställa ordentligt med ST-läkare. Men vi har haft några tuffa år bakom oss med där vi har gjort 6:6a-anmälningar på grund av att folk blivit sjuka av för hög arbetsbelastning. Vi fick också kämpa för rätten till dygnsvila under en omorganisation 2016. Vi har fått ligga på som iglar och behöver fortfarande göra det, säger Annika Östling.
Vad tror du har gjort att ni ändå ligger bäst till i Sverige när det gäller andelen specialister i regionen i förhållande till antalet invånare?
– Trots att regionen har väldigt dålig ekonomi så är den i alla fall självförsörjande på utbildningsläkare och vi har en bra struktur när det kommer till det. Att det ändå blivit förhållandevis bra beror nog på att cheferna lyssnat på oss och involverat distriktsläkare i planeringen av primärvården och att det är fler med medicinsk kompetens i de högre leden. Vårdkedjan fungerar bättre och det görs färre onödiga undersökningar, säger Annika Östling.
Divisionschefen för Nära vård i Jämtland Härjedalen, Anna Fremner, är själv inte läkare utan onkologisjuksköterska i botten, men upplever att hon lyssnar på läkarkåren.
– Jag är faktiskt lite förvånad att vi ligger så bra till, men det har varit ett långsiktigt arbete som krävt tålamod. Förut var det inte så många som satsade på att utbilda sina egna ST-läkare i glesbygden, man tänkte väl att de kom någon annanstans i från och att de kunde komma till oss när de var klara.
Men att satsa på ST-läkare var värt det och regionen utbildar cirka 70 stycken per år.
– En av nyckelfaktorerna har ju varit samverkan med allmänläkarna och de fackliga. Ibland tror politikerna eller arbetsgivaren att man har hittat bästa lösningen, men man måste få med sig professionen, konstaterar hon.
Hur ser du på hur långt ni har kommit – DLF bedömer att ni har sex år kvar tills ni är i mål?
– Vi har i stället målet 1 specialist på 1 250 och så är det i Östersund exempelvis. Vi bedömer att en distriktsläkare i glesbygden inte mäktar med fler än 700 patienter. Vi anser i alla fall inte att vi har kommit i mål, men vi har ganska stora kullar ST-läkare som blir färdiga specialister om några år och vi hoppas så klart att de vill stanna i organisationen.
Samtidigt kämpar Jämtland Härjedalen med dålig ekonomi och går nästan en halv miljard back för 2024, enligt regionens pressmeddelande från den 29 januari.
– Ekonomin har länge varit en av våra stora utmaningar och en av de komponenter som lett till att vi försökt hitta andra arbetssätt under de här åren. Vi tror i alla fall att vi vinner långsiktigt på att utbilda egna allmänläkare eftersom det förhoppningsvis leder till bättre kvalitet och mer kontinuitet i vården som på sikt leder till mindre kostnader, säger Anna Fremner.
Kontinuitet i vården är ljuva ord för Svenska distriktsläkarföreningens ordförande Ylva Sandström. Och trots att Region Jämtland Härjedalen dras med stora ekonomiska bekymmer är den ett föredöme när det kommer till läkarbemanning, enligt DLF:s beräkningar.
– Regionen sticker ut rejält på ett positivt sätt, men de har också hållit på länge för att komma dit de är. De har förstått att nyckeln är att utbilda ST-läkare, men också att täppa till i andra änden: att värna om dem som är kvar och se till att de får en rimlig lista så att man inte tappar fler. För att skydda fast anställda har de också haft hyrläkare som täckt upp, även om det varit dyrt. De har gjort saker rätt och det har gett resultat, säger Ylva Sandström.
Läs även:
Undersökning från DLF: 88 år till full bemanning inom primärvården
(uppdaterad 2025-02-26)
