Paviljongerna, som ligger i samma område som Östra sjukhuset och Drottning Silvias barnsjukhus, uppfördes 1983 som en tillfällig lösning i väntan på nya, permanenta lokaler. Men några nya lokaler har det inte blivit, och under åren har både fuktskador, mögel och säkerhetsrisker uppmärksammats och åtgärder har vidtagits i omgångar. Senaste ombyggnationen skedde i höstas efter att Arbetsmiljöverket haft anmärkningar på säkerheten.
I samband med det upptäcktes ytterligare fukt- och mögelangrepp och allt fler medarbetare började få problem med luftvägar, ögon och hud. Sedan dess har även problem med allergiska besvär, trötthet och huvudvärk ökat bland personalen, enligt skyddsombudens begäran till Arbetsmiljöverket.
Vissa medarbetare har i dag så stora problem att de avråds av läkare från att överhuvudtaget vistas i lokalerna, berättar Karin Nagy, specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri och huvudskyddsombud för kvinno- och barnsjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Vi har flera läkare som inte kan vistas i lokalerna utan att få svåra andningsproblem och som har omplacerats efter att företagshälsovården har avrått dem från att vara här. Vi ser också att det är fler och fler medarbetare som har besvär.
Arbetsgivarens lösningar har hittills varit planer för alternerande hemarbete och akut evakuering av vissa verksamheter, bland annat mottagningsverksamheten på Ätstörningscentrum. Men inom de verksamheter som finns kvar i lokalerna mår många medarbetare dåligt, både av den fysiska arbetsmiljön, men också av etisk stress, varnar skyddsombuden.
– Kvar finns bland annat två slutenvårdsavdelningar, varav den ena är för ätstörningsvård. Där kan det vara så att patienterna är inlåsta mot sin vilja i upp till tolv veckor. Miljön påverkar naturligtvis dem också, som näsblod och ont i huvudet. Den situationen skapar en stor etisk stress för medarbetarna, säger Karin Nagy.
I mitten av januari satte skyddsombuden från Läkarförbundet, Vårdförbundet och Vision hårt mot hårt. De krävde då att samtliga kvarvarande verksamheter skulle evakueras akut. Och de verksamheter som inte kunde evakueras skulle stängas tillfälligt tills dess att lämpliga lokaler finns, krävde skyddsombuden. Svaret de fick från arbetsgivaren beskriver Karin Nagy som »ganska intetsägande«.
– Det var mest var en sammanställning av vad man har gjort hittills. De pekar på att vi har haft en god dialog i frågan, och det tycker vi med. Men det har fortfarande inte hänt något, så vi känner att vi måste gå vidare, säger Karin Nagy.
I slutet av januari vände de sig därför till Arbetsmiljöverket med begäran om föreläggande eller beslut. Karin Nagy säger att det är av största vikt att något görs snarast.
– Annars kommer man snart inte kunna få personal hit.
När Läkartidningen söker svar på vem som egentligen har ansvar för att ordna fram nya lokaler visar det sig vara lättare sagt än gjort.
Förra våren fattades beslut om att ett nytt Bup-hus ska byggas, målsättningen är att det ska stå klart år 2029. Knäckfrågan är var verksamheterna ska vara fram tills det nya huset står klart, säger Marie Carlsson, verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin.
– Jag gör allt jag kan för att vi ska få en plan för att lämna det här huset, jag måste tro att det kommer ett förslag om hur det ska gå till.
Hon säger att hon helt delar skyddsombudens bild av det akuta läget.
– Vi sitter i ett jättedåligt hus, bedrövligt dåligt. Vi har jobbat länge för att få andra lokaler, men eftersom vi driver barnpsykiatrisk tvångsvård kan vi inte vara var som helst. Det måste vara säkerhetsklassat och nära somatisk sjukvård. Det är svårlöst, men som det är nu är inte bra på något sätt, säger hon.
Frågan ligger ytterst hos politikerna i styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset, menar Marie Carlsson.
– Det här är inget nytt problem. Någon, jag vet inte exakt vem längre, måste ta ett beslut och driva på.
Johan Fält (M) är vice ordförande i sjukhusstyrelsen. Han är förvånad över att situationen med Bup-lokalerna ännu inte är löst.
– Det jag har fått förklarat för mig är att tjänstemännen har hittat en lösning. Jag är ganska irriterad över att de här lokalerna inte har blivit lösta.
Efter ett samtal till tjänstemännen som arbetar med frågan återkommer Johan Fält med mer information.
– Bilden jag har fått nu är att man har en tillfällig lösning i väntan på ett nytt Bup-hus, men att det har blivit krångel med slutenvårdsplatserna. Jag kommer följa det här, säger han.
Cecilia Dalman Eek (S) är ordförande för styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon säger till Läkartidningen att hon är mycket upprörd över situationen.
– Det har varit känt länge att huset är dåligt. Det drabbar de här barnen och personalen som tar hand om dem. Jag är väldigt irriterad över hur den här frågan har hanterats. Nu förutsätter jag att man sätter alla klutar till för att lösa det här.
Men var ligger bollen?
– Hos tjänstemännen. Jag kommer att bevaka det här mycket noggrant. Jag har redan tagit upp det här tidigare och fått rapporter, men jag kommer att fortsätta följa arbetet, säger hon.
Både Johan Fält och Cecilia Dalman Eek säger att den som har hela bilden av läget är Göran Mateja, biträdande sjukhuschef för Sahlgrenska universitetssjukhuset.
När Läkartidningen söker honom får vi följande svar via mejl från kommunikationsavdelningen:
»Det pågår en plan för evakuering och det finns en plan för betydande delar av behovet. När det gäller slutenvården pågår arbete. Ambitionen är att lösa det hela så snart som möjligt, med adekvata lokaler för patienter och medarbetare.«
Arbetsmiljöverket kommer nu att inleda en inspektion av lokalerna.
