Bakgrunden är ett mejlutskick från den statliga så kallade vandelsutredningen som tillsattes av justitiedepartementet i november 2023. Utredningens syfte är bland annat att se över om det går att neka och återkalla uppehållstillstånd i fall av »bristande vandel«, eller »ohederligt levnadssätt«, och även avvisa dem som redan saknar uppehållstillstånd.
Utredningen undersöker också om universitet och högskolor skulle ha en ökad skyldighet att dela information om studenter och forskare med Migrationsverket, vilket P3 Nyheter rapporterat om. Det har skapat oro hos universitet, bland andra Uppsala universitet, men också studentkårsföreträdare som radiokanalen pratat med.
– Universitet och högskolors syfte är att undervisa, forska, att sprida kunskap. Inte att vara ett verktyg för statlig övervakning, säger Elsa Berlin, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, till P3 Nyheter.
Enligt den särskilde utredaren för den så kallade vandelsutredningen, Robert Schött, har utskicket gjorts den 27 januari till Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Luleå universitet.
Enligt utskicket, som Läkartidningen tagit del av, har Migrationsverket »uttryckt önskemål om ett utökat informationsutbyte i studerandeärenden mellan Migrationsverket och högskolorna, till exempel när falska eller manipulerade handlingar påträffas eller uppgift om examen«.
Det står också:
»Med anledning av våra förslag kommer även uppgifter om en utlännings vandel (levnadssätt) i större utsträckning att vara intressanta för Migrationsverket.«
Men det finns alltså universitet och studentföreningar som är skeptiska till ett sådant ansvar. Karolinska institutet, KI, har inte fått utskicket, men rektorn Annika Östman Wernerson kommenterar följande i ett mejl till Läkartidningen:
»Att vara antagen till och befinna sig på ett universitet måste bygga på trygghet, tillit och respekt. Jag ser med oro på kommande förslag om att lämna uppgifter om hur studenter beter sig eller lever sina liv. Det känns väldigt främmande för vårt uppdrag som universitet.«
Utredaren själv medger i ett mejl till Läkartidningen att lärosäten är skeptiska:
»Vissa av dem har även fört fram att förtroendet för högskolorna kan påverkas om studenter upplever att dessa överför information till Migrationsverket. De för vidare fram att detta skulle kunna avskräcka utländska studenter från att söka till svenska universitet och högskolor.«
Hur detta skulle kunna påverka läkarstudenter är tidigt att säga, eftersom utredningen fortfarande pågår.
Presidiet på Medicinska föreningen vid KI skriver dock följande i en kommentar till Läkartidningen:
»Lärare och handledare har en central roll i studenters lärande och utveckling. Deras uppgift är att utbilda och vägleda studenter, och de ska inte involveras i bedömningar av studenters rätt att stanna i landet. För att upprätthålla en trygg och inkluderande akademisk miljö är det viktigt att fokus ligger på utbildning och kunskapsutveckling.«
De frågar sig om »detta verkligen är rätt väg att gå« och menar att det kan skapa en osäkerhet hos studenter, lärare och forskare och att de på så vis kan känna sig begränsade.
»Det utgör också ett allvarligt intrång i den akademiska friheten – en grundläggande princip som skyddar oberoende forskning, fritt kunskapsutbyte och kritiskt tänkande.«
Vandelsutredningen pågår och skulle ha redovisats den 14 mars, men enligt utredaren är datumet uppskjutet och resultatet ska i stället presenteras senast den 1 april.
Läkartidningen har sökt SLF students ordförande Karl Freier som avstår från att kommentera i dagsläget. »Vi vill invänta och se vad utredningen kommer fram till innan vi kommenterar«, skriver han i ett mejl.
