Åtgärdspaket läggs fram för att undvika fler operationsskandaler

»Det borde inte kunna hända, och ändå hände det«, sa Akademiska sjukhusets chefsläkare Johan Lugnegård i oktober förra året. Då hade sjukhuset just gått ut med nyheten att 33 kvinnor fått livmodern bortopererad i onödan. Sjukhuset konstaterade att det hade skett en överdiagnostik av EIN (endometroid intraepitelial neoplasi), ett förstadium till livmoderkroppscancer, under åren 2023 och 2024, vilket lett till att friska livmödrar opererats bort. När sjukhuset senare fortsatte granskningen bakåt i tiden hittades 11 liknande fall under 2022.

Efter händelsen fick Regionala cancercentrum (RCC) i uppdrag av regeringen att ta ett nationellt grepp om EIN för att se om överdiagnostik skett på fler håll i landet. Några sådana tecken har RCC inte sett.

– Det här har varit ett Uppsalaproblem. Men har man inte tillräcklig kvalitetssäkring skulle det kunna hända var som helst i landet, så det blir ändå en varningsklocka. Vad har man för system för att fånga upp om man börjar glida i väg i sin diagnostik? säger Helena Brändström, biträdande nationell cancersamordnare.

I regeringsuppdraget till RCC ingick även att hålla en workshop med patologer, kirurger inom gynekologi och verksamhetsansvariga för att ta fram förslag till förbättringsåtgärder. Denna workshop har nu resulterat i 17 konkreta åtgärdsförslag inom 6 olika utvecklingsområden (se faktaruta nedan).

Ett viktigt förslag handlar om att patologer ska ges mer kompetensutveckling.

– Om man har en pressad vardag är det lätt att sådana saker som utbildningar eller att bara sitta ner tillsammans och diskutera patientfall får stryka på foten. Men man måste inse att det arbetet är oerhört viktigt. Vi får inte tro att vi hinner mer eller blir mer effektiva genom att ta bort de delarna, säger Helena Brändström.

Ett annat närliggande utvecklingsområde handlar om att se till att läkare delar med sig av sin kunskap mer än i dag. Premaligna tillstånd, som EIN, är omvittnat svåra att diagnostisera och både patologer och kirurger efterfrågar ett ökat lärande, enligt RCC:s rapport. Den traditionella indelningen i benigna och maligna tillstånd ställer också till det vid premaligna tillstånd. Det gör att det ofta saknas former för avstämningar och rådfrågning, och i stället blir det upp till den enskilda läkaren att ta initiativ till kommunikation mellan kirurger och patologer. Ett förslag som läggs fram är därför att se till att även premaligna tillstånd har processledare och multidisciplinära konferenser, alternativt att man helt enkelt i högre grad diskuterar fallen på ronder.

Ett tredje förslag rör att klinikerna ska ta fram interna diagnosprofiler som anger vad som är »lokal normalfrekvens« för olika tillstånd, vilket skulle göra det lättare att upptäcka eventuella glidningar i diagnostiken.

Helena Brändström beklagar att friska patienter opererats i onödan, men hoppas att det inträffade ändå kan föra något gott med sig.

– Det är en väldigt tråkig händelse för alla drabbade, men den tydliggör hur viktig kvalitetssäkring är och hur värdefullt det är att titta på data, säger hon.

Läs också:
Samarbetsproblem en orsak bakom livmoderhärvan på Akademiska
Ytterligare elva kvinnor har fått livmodern bortopererad i onödan
Akademiska fortsatte operera bort livmödrar i onödan
Efter livmoderskandalen i Uppsala – regeringen investerar förebyggande
Livmodern bortopererad i onödan på 33 kvinnor på Akademiska sjukhuset