Efter att president Donald Trump flaggat för enorma nedskärningar och begränsningar av statligt finansierad forskning i USA finns oro för att forskningsdatabasen Pubmed, som finansieras och hanteras av National Institute of Health (NIH), kan vara i fara.
Och inte bara i USA.
Jonas F Ludvigsson, som själv är adjungerad professor vid Columbia University och har så gott som daglig kontakt med amerikanska kollegor, ser flera möjliga scenarier.
Han befarar att USA snart kan börja ta betalt för att använda Pubmed, och då stora summor, av antingen enskilda forskare eller länder. Eller helt enkelt sluta finansiera och hantera databasen.
– De kanske stänger ned hela databasen i morgon, eftersom de inte tycker att det tillhör statens kärnuppgifter att hantera vetenskapliga databaser, säger Jonas F Ludvigsson, som haft kontakt med oroliga forskare i både Sverige och Danmark.
Malin Sund, professor i kirurgi vid Helsingfors universitet och gästprofessor vid Umeå universitet samt ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, är inne på samma spår.
– Jag är orolig för att man kan komma att se detta som en onödig och dyr investering som därmed kan komma att drabbas av ekonomiska nedskärningar, vilket drabbar funktionaliteten. Vetenskapssamfundet inom »life science« har ju i stort arbetat med detta som redskap.
Hennes bild är att det finns en oro för Pubmeds framtid bland forskare i Sverige.
– Ja, detta diskuteras i och med de åtstramningar och neddragningar som man ser pågå i USA just nu. Man har kommit till insikt om systemets sårbarhet och hur pass beroende man är av detta redskap.
En annan farhåga är att den amerikanska regeringen ger order om att rensa ut saker ur Pubmed som den inte gillar. Inte minst i ljuset av att den inte tillåter vissa ord i ansökningar om forskningsmedel eller på lärosätens webbplatser.
Det finns en risk att det plötsligt uppstår ett kunskapsglapp, enligt Jonas F Ludvigsson.
– Jag har skrivit några publikationer inom lite mer kontroversiella områden, om könsdysfori, om vaccination och autism och om covid och barn. Jag kommer att återkommande kolla om de fortsätter att indexeras i Pubmed.
Martin Bergö är prorektor på Karolinska institutet och ordförande i universitetsbibliotekets biblioteksråd.
– Det är klart att det finns en oro. Den största risken när det gäller Pubmed tror vi är att man börjar censurera eller skära ned finansieringen, så att det är svårt att köra den. Det är för tidigt att säga exakt hur vi kommer att agera ifall Pubmed släcks ned. Men vi måste förbereda oss på alla eventualiteter, säger han.
Hittills har universitetsbiblioteket inte sett att det försvunnit artiklar som är kopplade till vissa MeSH-termer. Martin Bergö betonar att universitetsbiblioteket har laddat ned hela Pubmed lokalt sedan 1995 och att uppdaterade publikationsdata hämtas veckovis.
På universitetsbiblioteket har dessutom en särskild grupp bildats med uppdraget att hålla koll på vad som händer, inte bara med Pubmed, utan med alla databaser som finansieras av NIH.
Malin Sund tycker att det är viktigt att fundera på om man bör bygga upp denna typ av resurser i Europa. Jonas F Ludvigsson håller med.
– Det behövs en parallell struktur för att tillgängliggöra de här nedladdade Pubmed-sidorna för forskare, så att det inte blir totalt stopp i verksamheten, säger han och fortsätter:
– Jag skulle vilja se det på plats inom en månad. Förmodligen gäller det även forskningsdatabaser som andra typer av forskare har nytta av. Kanske borde Vetenskapsrådet få i uppgift att lösa det här väldigt snabbt.
Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds universitet, har dock inte fått några signaler om att det finns en oro bland forskare i Sverige.
– Jag tror att allmän uppfattning är att det är otänkbart, att tanken inte tänks.
Själv är han inte orolig.
– Även om yxan går mot många allmänna institutioner i USA kan jag inte föreställa mig att man skulle vilja lägga ned Pubmed, med vetskapen om vilken helt central roll denna databas spelar för hela världens medicinska forskning.
Han konstaterar att skadan av en nedläggning skulle vara irreparabel – även i USA.
– Nedskärningsyxan går efter om något bedöms sakna nytta eller strida mot någon politisk norm, och det är svårt att se att Pubmed skulle hamna i en sådan kategori. Jag tror att finansiering skulle komma in från annat håll om presidenten väljer att inte finansiera Pubmed. Andra intressenter i USA och internationellt skulle gå in.
Läs också:
Vaccinskeptikern Robert F Kennedy vald till USA:s nya hälsominister
USA drar sig ur WHO – Trump kritisk till pandemihanteringen
(uppdaterad 2025-03-27)
