Ska Sveriges kommuner ha rätt att anställa egna läkare för patientnära arbete? Den frågan har stötts och blötts i åtminstone sju utredningar ända sedan Ädelreformen på 90-talet gav kommunerna det samlade ansvaret för vård och omsorg av äldre. Svaret på frågan har dock varierat – tre gånger har utredningarna landat i ett ja och fyra gånger i ett nej.
Den senaste utredningen, ledd av Region Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling, lades fram i november. Han vill ändra lagen så att det inte längre är förbjudet för kommuner att anställa läkare för patientnära kliniskt arbete. Däremot bör det vara frivilligt, och regionerna föreslås fortsatt ha det grundläggande ansvaret för läkarmedverkan, enligt utredningen.
Flera remissinstanser har nu skickat in sina synpunkter på utredningens förslag. Både Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet ser visserligen positivt på flera av förslagen, såsom att det ska finnas tillgång till läkare på primärvårdsnivå dygnet runt och att en nationell samordnare bör tillsättas för att nå riktvärdet om 1 100 invånare per specialist i allmänmedicin. Men när det gäller utredningens förslag om att ge kommuner möjlighet att anställa egna läkare är kritiken skarp från båda remissinstanserna.
Läkarförbundet ställer sig »ytterst tveksamma« till förslaget, som man menar inte är tillräckligt utrett. Förslaget riskerar att få negativa konsekvenser för allt från läkares fortbildning och forskning till kompetensutveckling och utbyte av kunskap kollegor emellan. Även tillgången till exempelvis laboratorium för provtagning, lokaler och teknisk utrustning som är nödvändig för läkaryrket omgärdas av frågetecken, enligt Läkarförbundet. Förbundet drar också paralleller till skolhälsovården, eftersom det är ett område där kommuner redan i dag kan anställa läkare. Där råder det »omfattande och strukturella svårigheter med kompetensförsörjning av skolläkare« och »kunskapen och förmågan hos landets skolhuvudmän att säkerställa detta brister«, skriver Läkarförbundet.
Läkaresällskapet sågar också förslaget.
– Om kommuner ska anställa läkare för arbete som regionerna är ansvariga för, får vi två huvudmän som konkurrerar om att anställa samma läkarutbildade individer till samma arbete. Detta riskerar att försvaga samhällets förmåga att erbjuda fast läkarkontakt i primärvården till alla och motverkar därmed syftet att stärka den kommunala primärvården, genom att underminera den regionala, säger nämndledamoten Susanna Althini i ett pressmeddelande.
En del av kritiken har utredningen redan bemött. I rapporten står det att man anser att »oron för bland annat oklara ansvarsförhållanden och rekryteringsproblem har fått en omotiverat stark ställning när frågan om kommunala läkare diskuterats. Samtidigt har patient- och brukarperspektivet fått stå tillbaka«.
Även om det inte framkommit något tydligt intresse för att anställa läkare från kommunernas sida bör möjligheten finnas, enligt utredarna. Med tanke på att det redan i dag finns ett fåtal kommunalt anställda läkare på strategisk nivå (i dagsläget i Örebro, Uddevalla och Trollhättan) är det problematiskt om dessa inte tillåts arbeta patientnära, menar utredningen.
Läs också:
Läkarexpert tror att förslaget om kommunala läkare gör liten skillnad
Utredning: Kommunerna ska få större möjlighet att anställa läkare
Så har det gått för kommunerna som anställt läkarstrateger – fler på gång
Mikael Ohrling ska stärka kommunal medicinsk kompetens
Utredare ska föreslå en ordning för kommuner att anställa läkare
Förre kommunläkaren avråder andra kommuner från att anställa läkare
Äldreministern vill få fler läkare att söka sig till geriatrik och kommuner
Ett tjugotal kommuner vill anställa läkare: »Behöver rätt kompetens«
Läkarstrateg blir språkrör för kommunal äldrevård i Örebro
