Inför Sjukhusläkarnas fullmäktigemöte i veckan hade åtta motioner inkommit, varav tre handlade om problem med journalföring. Bland annat ville föreningen i Göteborg att Sjukhusläkarna ska verka för att läkares rätt att använda medicinskt fackspråk i journaler inte inskränks. Det var ett förslag som föll både styrelsen och fullmäktige på läppen. Motionen lades fram mot bakgrund av en växande debatt om att journaler alltid ska kunna läsas och förstås av patienten.
– Det här är en väldigt viktig fråga. Hur vi kommunicerar är vårt främsta verktyg som läkare. Vi kan inte begränsa oss till ett annat språkbruk – den medicinska terminologin har funnits i århundraden och den måste vi försvara. Ett annat språkbruk skulle minska precisionen i journalen, vilket skulle gå ut över patienterna som inte skulle få rätt information dokumenterad, sa Lars Rocksén, ledamot i styrelsen.
I en annan motion uttryckte Sjukhusläkarna Stockholm oro över att läkarna har förlorat kontrollen över journalen som arbetsredskap. »Rädsla för repressalier gör att journaltexten kan bli vag och utarmad. Man undviker att leta efter relevant information eftersom varje journalöppning loggas och nivån för otillbörlig journalöppning är för låg. Att osignerade och ovidimerade uppgifter, som kan vara felaktiga, kommer patienterna till handa äventyrar patientsäkerheten«, skrev föreningen. Ett av de förslag som lades fram gällde att Sjukhusläkarna ska arbeta för möjligheter till arbetsmaterial i journalsystemen, så som minnesanteckningar och arbetsdiagnoser, utan att dessa nödvändigtvis delas med patienten. Det yrkandet fick bifall. Däremot blev det avslag på ett annat yrkande om att inventera vilken tillgång patienter har till journalen i de olika regionerna.
– På en del ställen kan en patient läsa ett icke-signerat cancerbesked följt av ett frågetecken. När läkarna senare har eftergranskat och sett att det inte alls var cancer, då har patienten redan sålt allt och tagit livet av sig. Jag raljerar så klart, sa Andreas Fischer från Stockholm.
Ordförande Elin Karlsson var dock kritisk.
– Det skulle bli en ganska stor kartläggning, och det är inte där vi i styrelsen vill lägga resurserna. Ger ni oss uppdraget så gör vi det, men detta är inte en kartläggning vi vill göra, sa hon.
Sjukhusläkarna Uppsala tog ett bredare grepp om frågan och tittade på den digitala arbetsmiljön i stort. Såväl journalsystem som jour- och tidrapporteringssystem, kommunikationsplattformar, taligenkänning och andra digitala verktyg kan vara en stressande tidstjuv, menade föreningen och fick medhåll. Sjukhusläkarna ska numera verka för att inkludera den digitala arbetsmiljön som en fast punkt vid skyddsronder.
Den motion som ledde till mest debatt handlade dock inte om journalföring utan om fortbildning. Sjukhusläkarna Stockholm hade lagt fram en motion om att verka för att inrätta specialiststudierektorstjänster på sjukhusen för att hjälpa läkarna att få den fortbildning de behöver. Tanken var att en specialiststudierektor, med mandat, tid och pengar, skulle bevaka läkarnas möjligheter till fortbildning och se till att den blir av.
– I början av karriären är fortbildningen reglerad och uppstyrd, men så fort du blir specialist är det inte längre någon reglerad rättighet. Det behövs seniora personer som kan förhandla med arbetsgivaren i de här frågorna. En nyfärdig specialist har inget att sätta emot en stark chef som vill spara pengar, sa Andreas Fischer.
Förslaget fick både ris och ros.
– Jag tycker att det är en väldigt bra idé med en senior kollega som kan stötta de yngre, oavsett vad man väljer att kalla funktionen, sa Christian Andersson från Halmstad.
Styrelsen gillade tanken på att ha en medlare, men var tveksam till hur det hela skulle organiseras. Även Michael Breimer från Göteborg var skeptisk.
– Intentionen är god, men vi behöver inte fler mellanchefer som springer runt och gör saker och ting som är meningslösa. Även om man inrättar en mellanchefstjänst är det ändå verksamhetschefen som sitter på pengarna och makten.
Trots omknådning valde Sjukhusläkarna Stockholm och Andreas Fischer i slutänden att dra tillbaka hela motionen.
– I stället för att driva igenom vår motion in absurdum gör vi ett omtag och kommer tillbaka med en mer genomtänkt motion till nästa år. Vi har fått en del att fundera på, både vad gäller kritiken kring att det skulle bli en ny administrativ nivå och vad som egentligen ska ingå i begreppet studierektor. Sedan måste vi också förtydliga att det behövs nationell finansiering till en sådan roll. Vi får slipa på våra argument, sa Andreas Fischer till Läkartidningen efteråt.
