För att få årets budget i balans efter stora underskott under åren 2023 och 2024 beslutade regionstyrelsen på tisdagen om en besparing på 2,2 miljarder kronor inom sjukvården. Knappt hälften av summan utgörs av personalkostnader.

Den största nedskärningen, 710 miljoner kronor, ska göras på Skånes universitetssjukhus (Sus). Bland annat handlar det om en minskning av antalet heltidsanställda med 5 procent jämfört med årsskiftet 2023/2024. Detta ska uppnås genom att vissa befattningar inte ska återbesättas vid exempelvis pensionsavgångar. I planen ingår även minskad användning av bemanningsföretag, och i beslutet påtalas att man måste motverka löneglidning när årets löner justeras. Kombinations- och rotationsanställningar ska också leda till besparingar.

– Det har varit mycket prat om Region Skånes dåliga ekonomi länge. Vi har ju försökt att hjälpa till, inte minst på Sus, för att försöka hitta besparingar som inte gör ont vare sig för personal eller patienter, säger Karolina Boman, onkolog och ordförande för Läkarförbundet Skåne.

– Vi har suttit i workshoppar tillsammans med bland andra förvaltningschefen och ekonomichefen och försökt att hjälpas åt för att hitta besparingar som kan tillämpas på alla områden. Vi har försökt vara aktiva därför att vi har velat hitta besparingar som inte går ut över personal, säger hon och lägger till att det blir svårt att spara in på anställda läkare.

– Jag vet ingen av Läkarförbundets medlemmar som går och drar benen efter sig. Jag kan inte se hur man i en situation där vi redan får vakansprövningar avslagna ska kunna göra sig av med någon läkare i alla fall. Tvärtom så ser vi ett stort behov av att få in yngre kollegor som ska bli framtidens specialister.

Samtidigt blir det problem när det sparas in på andra personalkategorier. De arbetsuppgifter som utförs av någon som får gå eller som inte ersätts i samband med naturlig avgång måste fortfarande göras – i vissa fall av läkare.

– Sjukvården är en organism. Man kan inte peta någonstans utan att det påverkar någon annan del. Det är svårt att tänka sig att det administrativa nedfallet som hamnar på läkarna inte ska bli större.

Karolina Boman befarar att svångremmen innebär att läkare även kommer att drabbas på andra sätt.

– Vi ser avgjort en ökad risk för att man ska förväntas täcka vakanser över hela Region Skåne. Vi ser redan nu att Region Skånes läkare förväntas täcka upp vakanser även i andra delar av landet. Det närmaste exemplet jag har är att onkologer redan nu åker till Halmstad och Varberg, och nu har vi fått propåer om att hjälpa till i Karlskrona, säger hon.

– När man redan har en belastning som många gånger är orimlig – att sedan förväntas göra ännu mer. Det blir inte så positivt mottaget.

Läkare som jobbar inom Region Skåne förväntas ibland också täcka upp på andra sjukhus i regionen för att lösa lokala vakanser. En sådan omdisponering, som ofta innebär långa pendlingsresor, skulle kunna resultera i att läkare tröttnar och säger upp sig. Så var till exempel fallet när två lungläkare som arbetade i Trelleborg nyligen sa upp sig i protest mot att de skulle behöva pendla till Ystad.

Karolina Boman tror inte heller att den fortbildning som uteblev i samband med underskottsåren blir av i år, vilket innebär att såväl läkare som patienter blir lidande.

– Det som vi redan ser är att man har haft ett restriktivt förhållningssätt vad gäller fortbildning. Läkarna i Region Skåne har fått mindre fortbildning än tidigare. Hur man har tänkt att bibehålla den goda kvalitet som förväntas av både politiker, patienter och vården själv – det är svårt att få det att gå ihop.

Pengar ska även sparas på vad som kallas »verksamhets- och producentrelaterade utmaningar inom hälso- och sjukvården«. Bland dessa åtgärder finns att ingrepp som i dag görs inom slutenvården flyttar till öppenvården.

– Man kan fundera på om det finns så mycket utrymme kvar. Sverige ligger trots allt redan nu rekordlågt i antal slutenvårdsplatser, och det larmas kring vårdplatsbrist, säger Karolina Boman.

– Tror man att det är där vi ska hämta hem pengarna? Jag tror att vi kan få andra problem, säger Karolina Boman och lägger till att fokus för besparingarna borde ligga någon annanstans.

– Det känns som om vissa saker som drar över budget inte ger någon patientnytta. Jättedyra skrivare, jättedyra datorer. Ska man göra besparingar som krävs på grund av dåliga upphandlingar på bekostnad av vårdens kvalitet och personal? Det tycker inte jag.

– De största besparingarna som kan göras i vardagen, de görs av dem som utför arbetet. Jag tror att om vi gavs förutsättningar, arbetsro och verktyg så skulle vi själva kunna bidra till att se var besparingar som inte gör ont kan göras.

Karolina Boman säger att tajmningen för besparingen är långt ifrån optimal med tanke på Region Skånes nya förvaltning Nära vård och hälsa och regionens planer på att införa vårdinformationssystemet Millennium, om än långt ifrån i samma takt som det först planerades.

– Att man ska spara så här mycket pengar parallellt med att man inför en ny förvaltning … Ett väldigt bra sätt att paja det är att samtidigt kräva stora besparingar. Det finns mycket starka indikationer om att ett införande av Millennium kommer att sänka vår möjlighet att erbjuda sjukvård i samma takt som vi gör i dag, säger hon apropå vittnesmål och rapporter om att systemet är mer tidskrävande än det som används i dag.