Sidan på Facebook ser i mångt och mycket ut som Svenska läkaresällskapets riktiga. Den har Läkaresällskapets emblem och flera inlägg som ser ut som sällskapets egna, exempelvis om kloka kliniska val eller bilder från evenemang. Därtill har den 1 100 följare, vilket förvisso är mindre än den riktiga sidan, men vid första anblicken ger ett rimligt intryck.

Men det är alltså en bluffsida som används för att göra annonser för en »smärtlindrande benläkningskräm«, utvunnen ur gift från bin, som påstås vara tillverkad i Sverige. Enligt annonsen kan den »stärka benhälsa och nervfunktion« och »stimulera immunförsvaret för självhelande«.

Annonsen är utlagd via sidan som ser ut att tillhöra Svenska läkaresällskapet, men den involverar också Svenska ortopediska föreningen, som »rekommenderar« krämen.

Både Läkaresällskapet och Svensk förening för ortopedi har fått samtal både från folk som köpt krämen och undrar om sin leverans och folk som undrar om organisationerna faktiskt rekommenderar den.

– Vi är förvånade över att inte Facebook agerar på alla anmälningar av det här kontot, för de har ju skapat ett Facebookkonto som heter »Svenska läkaresällskapet«, använder vår profilbild och har kapat delar av våra inlägg och bilder så att det ska se ut som att det är vår sida, säger Jaana Logren Bergqvist, kommunikationschef på Läkaresällskapet.

Hon berättar att Läkaresällskapet har polisanmält händelsen, gjort en anmälan till Facebook och rapporterat till Läkemedelsverket. Också Svensk förening för ortopedi har polisanmält och rapporterat till Facebook. Men Facebook-kontot finns i dagsläget kvar, och annonserna likaså.

Också Läkemedelsverket har utnyttjats i reklam för bigiftkrämen. Det upptäckte man i höstas, ungefär samtidigt som myndighetens namn dessutom användes i reklam för en nålfri »blodsockermätare«. Läkemedelsverket beställde ett exemplar av produkten, vilken möjligen är en duglig pulsoximeter, men ingen blodsockermätare.

Enligt Tomas Byström, utredare på enheten för medicinteknik vid Läkemedelsverket, är det svårt att se vilka som egentligen är avsändare av annonserna. Myndigheten har »släckt« ett antal annonser genom att som drabbad myndighet rapportera till Facebook, men de dyker upp igen.

– Det är som att jaga kvickrot. Du tar bort några, men det växer upp fem till bredvid, säger han till Läkartidningen.

EU har infört flera regelverk, bland annat »Digital services act«, för att förhindra detta. I princip ska det inte gå att annonsera anonymt, men realiteten är än så länge annorlunda.

– Vi skulle ju gärna vilja ha ett mer proaktivt arbete och kunna hävda att de här annonserna inte borde publiceras från första början. Finns Läkemedelsverkets logga i en annons för en produkt, då stämmer det inte. Men det skulle i princip kräva ett prejudikat, säger Tomas Byström.

Sverige är långt ifrån ensamt drabbad av sådana här händelser. Läkemedelsverket är därför i kontakt med sina systermyndigheter utomlands för att gemensamt driva på att frågan får fokus i exempelvis EU-kommissionen.

– Vi ska göra vad vi kan för att i alla fall minska risken för att människor ska blir lurade och i värsta fall råka illa ut för att de använder sig av undermåliga produkter och inte får den vård de borde ha, säger Tomas Byström.