Det försämrade säkerhetsläget i världen gör att Sverige snabbt behöver öka beredskapen även inom hälso- och sjukvården. Därför avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att snabbutreda en civilplikt inom sjukvården. Det meddelade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i dag, torsdag.

– Bakgrunden är att vi har tusentals utbildad, legitimerad personal som har arbetat inom sjukvården men som har lämnat sjukvården. Om vi kunde få tillbaka dem i ett system där de får möjlighet att repetera och komma in i arbetet så skulle de kunna vara en del i civilplikten framöver, sa sjukvårdsministern på dagens presskonferens.

Civilplikten kan dels ske genom allmän mönstring och dels genom en genomlysning av den kompetens som redan finns i samhället. Acko Ankarberg säger att för sjukvårdens del är det sistnämnda mest intressant.

– Det är framför allt legitimationsyrken i sjukvården. Du kommer ju inte från gatan och opererar en person. Du har lång utbildning och lång erfarenhet för att göra det här. Det innebär att man behöver titta genom vilka kompetenser finns och var är de någonstans, sa Acko Ankarberg Johansson och hänvisar till siffror från Vårdförbundet som säger att 13 000 sjuksköterskor lämnat yrket de senaste åren.

– Det innebär att vi har erfarna, välutbildade personer som arbetar någon annanstans men som kan var möjliga för civilplikt och det är ett av uppdragen som Socialstyrelsen får titta på, säger hon.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale säger att initiativet är i grunden bra, men ser också risker.

– Sjukvården behöver förstärkas och någon form av personalreserv i händelse av en större kris eller krig är nog nödvändig. Men jag vill betona att civilplikten absolut inte får användas som ett verktyg för att lösa sjukvårdens bemanningsproblem i fredstid. Det är väldigt viktigt att det tydligt regleras i vilka fall som civilplikten kan åberopas. De som valt att lämna vården ska inte bli en buffert som används för att lösa vårdens kompetensförsörjning i fredstid.

Hon fortsätter:

– Den absolut bästa och snabbaste beredskapsåtgärden är att få den befintliga personalen att vilja stanna kvar inom vården. Men då krävs det att regionerna satsar på personalens villkor och arbetsmiljö på ett betydligt bättre sätt än man gör i dag.

Socialstyrelsen ska också utreda behovet och möjligheterna till civilplikt inom tandvården. Uppdraget ska delredovisas i september och slutredovisas i november. I januari överlämnade utredningen om det civila försvarets personalförsörjning sitt betänkande där man föreslår att civilplikten ska aktiveras generellt.