Regeringen har gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att kartlägga hur andra länder arbetar med implementering av kunskap när det gäller postcovid. Även andra närliggande tillstånd eller syndrom med svagt kunskapsläge berörs, som till exempel ME/CFS.

Uppdraget ges en kort tid efter att Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, fått i uppdrag att öka kunskapen om postcovid.

Bakgrunden är bland annat att det ännu inte finns något evidensbaserat sätt att utreda, behandla och rehabilitera patienter med dessa tillstånd, enligt regeringen.

– Vi måste säkerställa att alla patienter får den bästa möjliga vården, oavsett diagnos. Genom att lära av andra länder kan vi förbättra vår kunskapsstyrning och därmed vården för patienter med postcovid och liknande tillstånd. Det är en viktig satsning för att skapa en mer jämlik och effektiv vård, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, i en presskommentar.

Samtidigt är Sverige inblandat i ett delvis överlappande arbete i EU-kommissionens regi. Det är EU:s expertgrupp för folkhälsa, PHEG, som genom sitt expertnätverk för postcovid har valt ut och prioriterat sju initiativ som anses vara viktiga att arbeta vidare med. Här ingår bland annat en kunskapskartläggning, ett utbildningsprogram för vårdprofessionerna och en EU-gemensam definition av postcovid.

Under expertgruppens möte den 30 januari uttryckte de flesta medlemsstaterna att de sju planerade områdena var genomförbara förutsatt att det kom en rimlig tidsplan och finansiering.

Sveriges inställning är att förslagen är rimliga och bör gå att förverkliga, förutsatt att aktiviteterna sker inom befintliga ekonomiska ramar. Men man efterlyser en djupare analys innan man bestämmer sig för hur mycket man ska delta, vilket framgår av en rapport från mötet.

Socialstyrelsen är den svenska myndighet som har fått uppdraget att följa arbetet.

»Exakt vilken roll Sverige kommer att ha i de olika initiativen återstår att se. Socialstyrelsen kommer titta på detta och följa arbetet, samt se över ifall det finns synergier med pågående regeringsuppdrag på området«, skriver Alexandra Karlén, tillförordnad enhetschef på Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.

I ett e-postsvar till Läkartidningen utvecklar hon vad Sverige efterfrågar innan man tar slutgiltig ställning. Bland annat handlar det om att man tydliggör att finansieringen kommer från EU:s hälsoprogram.

»Det är viktigt att en tydlig och rimlig tidsplan finns och en finansiering från hälsoprogrammet, samtidigt som det alltid behövs en analys rörande konsekvenser, prioriteringar och mervärde innan deltagande i EU-projekt«, skriver Alexandra Karlén.

Läs mer:
Regeringen vill se ökad kunskap om postcovid
Socialstyrelsen JO-anmäls för brister i kunskapsstödet om postcovid
Covidföreningen startar nytt projekt för att stötta unga med postcovid
Få regioner har kvar särskilda mottagningar för postcovid

EU:s sju postcovidinitiativ

EU:s expertnätverk, “Network of expertise on Long Covid”, NELC, sorterar under PHEG, EU-kommissionens expertgrupp för folkhälsa. Initiativen som expertgruppen anser att det viktigt att arbeta med, och som de flesta medlemsstater är positiva till, är:

  • Identifiering av forskningsbehov och prioriteringar
  • Utbildning för vårdpersonal
  • Riktlinjer, kliniska rekommendationer och god klinisk praxis
  • Patientengagemang och stöd
  • Bedömning av sociala och ekonomiska konsekvenserna av åtgärder
  • Utveckling av definitioner
  • Arbeta för ett övervakningssystem som samlar in epidemiologiska data om hälsoutfall

NELC har sedan 2023 fungerat som en plattform för utbyte av nationella erfarenheter av diagnos, behandling och kunskapsstyrning. De arbetar även med att sammanställa information om postcovid från medlemstatarena. Det framtida arbetet är tänkt att samordnas med OECD och WHO och finansieras genom EU:s fjärde hälsoprogram, EU4Health.

Källa: Socialstyrelsen.