– Det är klart att det känns jättestort att få representera läkare i hela världen och de etiska frågorna, som är viktigare än någonsin i de oroliga tider vi har. Det handlar om att man stryper anslagen till forskning, men också om att det är krig och oro i många delar av världen.
Vad innebär din nya roll?
– WMA håller på med en revision av Taipei-deklarationen, som handlar om forskning och stora register med mycket data och hur man hanterar det.
Vilka frågor är viktiga för Sverige?
– No, that’s not my bag, this is mine – jag håller på att checka in på flygplatsen i Montevideo. Sveriges roll är att samarbeta med övriga Norden och vara en stark röst, och vi är med och bevakar Nordens intressen i etiska frågor och människorättsfrågor. Jag skulle säga att Norden har en gemensam stark position i WMA.
Men som ordförande har du väl en mer neutral roll?
– Som ordförande ska man låta alla länder runt bordet komma till tals, men det är klart att man har en påverkan som ordförande.
Hur föddes ditt stora intresse för medicinsk etik?
– I mitt kliniska arbete som narkosläkare har jag alltid sett att etiska frågor ligger nära, med liv och död – de frågorna är en viktig del av professionen.
Tar läkare etiska spörsmål på tillräckligt stort allvar? Borde de vara en större del av utbildningen?
– Det ser olika ut på olika universitet, och nu håller man på att göra om utbildningen, men det verkar vi [Läkarförbundet, red anm] för.
Trevlig resa! Förresten, du är inte orolig för att en medpassagerare blir sjuk ombord så att du ställs inför ett etiskt dilemma?
– Nej, det är jag väl egentligen inte. I och med att jag är narkosläkare känner jag mig trygg med att agera om det händer något ombord.
