I fyra regioner finns ingen allergolog: »Vården blir väldigt ojämlik«

Sektionen för specialiteten allergologi (SSA), som fungerar som en självstyrande funktion i Svenska föreningen för allergologi (SFFA), har undersökt hur många allergologer som faktiskt är verksamma i Sverige – och resultatet är nedslående, men inte förvånande. Det finns cirka 68 yrkesverksamma specialister i allergologi. »Cirka«, då några »passerat pensionsåldern med råge och arbetar väldigt få procent« och då sektionen som utfört sammanställningen »kan ha missat någon privat någonstans, men tror vi har täckt för det mesta«.

– Resultatet var ungefär som förväntat, vi visste att vi var få och att många närmar sig pensionsålder, säger allergologen Shadi Amid Hägg.

Hon är sekreterare i SFFA och ledamot i SSA, där hon varit delaktig i arbetet att se över beståndet av allergologer i Sverige. Uppdraget kommer från Socialstyrelsen, som i sin tur har ett regeringsuppdrag tillsammans med Livsmedelsverket från 2024 som går ut på att ta fram ett förslag till en nationell strategi inom allergiområdet. Förslaget ska presenteras i april 2026, och »strategin ska bland annat utveckla det förebyggande arbetet och kompetensförsörjningen inom allergivården«, vilket delvis innebär att undersöka hur många allergologer som behövs.

Härom veckan hade SSA stämt av med Sveriges 21 regioner. Resultatet är att det finns cirka 68 verksamma allergologer i landet, vilket omräknat till heltid blir knappt 40 heltidsarbetande. Det visar sig att regionerna Jämtland Härjedalen, Västernorrland, Värmland och Örebro län inte har någon allergolog.

– I Västernorrland är det öronläkare som utför allergivaccinationer, och i Örebro har de en läkare med allergologisk kompetens, men ingen specialist.

Så är det på många ställen: specialister i närliggande områden, som lungmedicin och ÖNH, utför delar av allergivården, framför allt allergivaccinationerna. Däremot saknas det kompetens för att sköta andra sorters allergier, vilket inte är optimalt, anser Shadi Amid Hägg.

I sex regioner ser det något bättre ut, för där arbetar åtminstone en specialist. De regionerna är Västmanland, Sörmland, Västerbotten, Norrbotten, Blekinge och Gotland.

– Problemet när det ser ut så här är att vården blir väldigt ojämlik i landet. När det knappt finns specialister är det också svårt att utbilda ST-läkare, eftersom det behövs två specialister som ska godkänna en ST-läkare när den blir specialist. Regionerna skulle behöva samarbeta bättre för att få fram fler specialister.

Enligt SSA:s sammanställning finns 23 stycken ST-läkare i landet.

– Det är glädjande att det ändå finns ST-läkare, men det är ju inte någon stor återväxt. Vi skulle behöva bli många fler.

Att de behöver bli fler beror också på att många allergologer är i pensionsålder. Sammanställningen visar att 16 läkare är över 60 år. På Shadi Amid Häggs egen arbetsplats, Akademiska sjukhuset i Uppsala, går hennes två allergologkollegor snart i pension.

– En är 69 och går i pension nu, den andra 67. De kommer väl att jobba deltid, men sen blir jag själv, säger Shadi Amid Hägg, som själv är 42 år.

– Som det är nu har vi långa köer och kan inte hålla vårdgarantin, säger hon.

En av kollegorna är Christer Janson, ordförande i SFFA. Han tycker trots allt att arbetet fungerar någorlunda, men det beror mycket på ändrade arbetssätt.

– Vi har fått jobba annorlunda så att det ska funka. De senaste tio åren har sköterskorna fått ta ett mycket större ansvar när det gäller tablettbehandling.

Sett över landet tycker han att det är problematiskt att det ser så olika ut i olika regioner:

– Det är väldigt ojämlikt. Det borde bli enklare att specialisera sig, för det är världens roligaste specialitet. Man kan göra så otroligt mycket och höja livskvaliteten hos så många människor. Det är väldigt tacksamt, säger Christer Janson.

Shadi Amid Hägg hoppas att Socialstyrelsens arbete leder till en bättre och mer jämlik kompetensförsörjning över landet.

Hur många specialister tycker ni inom SSA och SFFA att det behövs i Sverige?

– Vi har inte räknat på det. Vi inväntar Socialstyrelsens bedömning. Vi vet i alla fall att det är många i pensionsålder, det är svårt att få till ST-platser och köerna är långa, säger hon.

Hur många som behövs är något som Socialstyrelsen hoppas kunna svara på. Lena Martin, projektledare på Socialstyrelsen, bekräftar att de tagit emot sammanställningen från SSA. Informationen utgör en del av underlaget till regeringsuppdraget där Socialstyrelsen tillsammans med Livsmedelsverket ska ta fram förslag till en nationell strategi, handlingsplan och kunskapsunderlag inom allergiområdet.

»Vi ska bland annat försöka uppskatta hur stor bristen av allergologer är och kostnader för att utbilda fler, om det finns behov av det. Resultatet blir ett bra underlag till en strategi och handlingsplan inom allergiområdet«, uppger Lena Martin.

Socialstyrelsen kommer att publicera ett förslag till en strategi, inklusive analyser, i januari 2026.