Det första som dyker upp på skärmen när Läkartidningen skriver in »läkarstudent sjuksköterska Norge« i sökfältet i en populär sökmotor är ett blogginlägg från ett företag inom bemanningsindustrin. I blogginlägget står det att man efter fyra terminers läkarstudier kan jobba som sjuksköterska i Norge och att lönen dessutom är bra.
Påståendena stämmer, att döma av ett anställningskontrakt mellan en kommun i Nordnorge och en svensk läkarstudent, som Läkartidningen har tagit del av. I dokumentet står det »Stilling: Sykepleier«, alltså »sjuksköterska«, samt »timelønn på 350 kr«.
Sökningen »läkarstudent sjuksköterska Norge« ger fler träffar än så. I chattgrupper på nätet tipsas det om hur man gör om man som läkarstudent vill jobba i Norge. I ett inlägg tidigare i år skriver en läkarstudent att hen har fått höra att man efter ett visst antal terminer får jobba som sjuksköterska. Hen får snabbt svar från ett par personer, däribland gruppens administratör, som skriver att det inte är lika lätt som tidigare, men tipsar om ett bemanningsföretag som inte är så nogräknat. En annan läkarstudent som ställer samma fråga får samma tips.
Läkarstudenter som har sommarjobbat i Norge delar också med sig av tips, men vad vissa av dem kanske inte insåg när de skrev på sina anställningskontrakt var att Norge har ungefär samma lagar som Sverige – och att några veckors sjuksköterskejobb i Norge skulle kunna innebära att möjligheten att jobba där efter examen begränsas.
»Om en student medvetet arbetar olagligt som sjuksköterska, det vill säga utger sig för att vara sjuksköterska utan att vara det, kan en möjlig konsekvens bli en anmälan enligt paragraf 74 i vårdpersonallagen«, skriver Anne Myhr, avdelningschef på Helsetilsynet, den norska motsvarigheten till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), i ett mejl till Läkartidningen.
Lagparagrafen hon refererar till har rubriken »Bruk av beskyttet tittel« (användning av skyddad titel). Den som bryter mot lagen riskerar att dömas till böter eller upp till tre månaders fängelse – men konsekvenserna behöver inte stanna där.
»Helsedirektoratet [motsvarigheten till Socialstyrelsen, red anm] kan också komma att meddelas«, skriver Anne Myhr och lägger till att en sådan anmälan kan leda till att Helsedirektoratet avslår en framtida ansökan om norsk legitimation.
Hon skriver också att även arbetsgivare har ett ansvar för att lagar och regler följs och för att göra en bakgrundskontroll och kontrollera referenser innan någon anställs. Anne Myhr skriver att Helsetilsynet ibland får frågor från arbetsgivare om huruvida läkarstudenter har rätt att utföra sjuksköterskeuppgifter, men att fenomenet inte förefaller vara särskilt utbrett.
Cathrine Lien Jensen, avdelningschef på Helsedirektoratet, skriver i en kommentar att myndigheten känner till flera fall där arbetsgivare har anställt olegitimerad personal för att utföra arbete som kräver legitimation. Exakt hur vanligt det är har hon dock inga siffror om.
Norska myndigheter verkar dock ha en annan bild av omfattningen än andra bedömare. Ordföranden för sjuksköterskefacket Norsk sykepleierforbund uppger för NRK att det är ett vanligt och växande fenomen.
– Vi upplever att problemet växer och får in en del frågor både från förtroendevalda och medlemmar som jobbar tillsammans med studenter som jobbar med sjuksköterskeuppgifter, säger Lill Sverresdatter Larsen till public service-bolaget.
– Användningen av läkarstudenter kan ses som en lösning på bemanningsproblemen, men hotar både patientsäkerheten och sjuksköterskeprofessionen.
Bilden av att det är ett växande problem stärks när Läkartidningen kontaktar ett av de företag som hjälper norska arbetsgivare att rekrytera sommarpersonal.
– Vi har lagt märke till att det blivit vanligare de senaste tre–fyra åren, säger Kristofer Janiec, vd på Kooperativ bemanning, till Läkartidningen.
Han säger att läkarstudenter i närtid har jobbat som sjuksköterskor i minst 30 norska kommuner, vilket har uppdagats när företaget har läst deras ansökningsbrev.
Eftersom det finns 357 kommuner i Norge skulle man kunna tolka »minst 30« som att problemet inte är särskilt utbrett, men Kristofer Janiec säger att Kooperativ bemanning bara är ett av många bemanningsbolag, och dessutom relativt litet.
– En läkarstudent uppger i sitt cv att hen jobbat i en norsk kommun sommaren 2023 och hade fullt ansvar som sjuksköterska. Läkarstudenten blev de första dagarna inskolad av en sjuksköterska och tog sedan över hens arbete och position när hen åkte på semester och var ensam ansvarig för 90 patienter på ett äldreboende, utan bakjour.
När Kooperativ bemanning kontaktade referenspersonen bekräftade denne att läkarstudenten bland annat arbetat med avancerad sjukvård i hemmet, där palliativ behandling ingick. Hen stod även inskriven som »sykepleiervakt« i schemat.
Visar det sig att en läkarstudent har utfört ett gott arbete på tidigare arbetsplatser kan hen få ett jobb via Kooperativ bemanning – men inte som sjuksköterska.
– Om referensen är godkänd, det vill säga att personen fungerat bra i jobbet, kommer i tid, fungerar gott i arbetsgruppen och har ett gott bemötande mot patienter såväl som anhöriga, så kan vi absolut anställa läkarstudenter som vårdbiträden.
Alla är inte lika nogräknade när det är svårt att rekrytera. En tidigare verksamhetschef i Bømlo söder om Bergen säger till tidningen Bømlo-nytt att en svensk läkarstudent fick jobba som sjuksköterska 2023, sedan en sjuksköterska som hade anlitats genom ett bemanningsbolag ångrat sig och tackat nej med kort varsel.
– Vi lyckades inte hitta någon annan sjuksköterska med kort varsel, så vi tackade ja till fjärdeårsstudenten, säger Monica Smedsrud till tidningen. Studenten fick även jobb sommaren 2024.
Kristofer Janiec säger att det också finns en annan förklaring till att läkarstudenter anställs som sjuksköterskor.
– Medicinstudenter är billig arbetskraft. Det är på samma sätt som när företag hellre rekryterar bärplockare från Thailand i stället för från Sverige.
Det har också framkommit att läkarstudenter som rekryteras för undersköterskejobb kan få en annan titel eller andra arbetsuppgifter när de väl börjar jobba.
– Oftast anställs läkarstudenten som vårdbiträde, eller »pleieassistent« som det heter på norska. Det är alltså detta som står i arbetskontraktet. Det är normalt inte förrän studenten kommer till arbetsplatsen som hen blir informerad om att hen ska jobba som sjuksköterska.
– Jag har pratat med studenter som beskriver att de fått något av en chock när de kommit till Norge för att jobba som vårdbiträde, men väl framme på jobbet första dagen blir de informerade om att de ska jobba som sjuksköterska. En student beskrev att han vaknade mitt i natten och tänkte »shit, vad håller jag på med?«.
Att Norge har samma system med skyddade titlar som Sverige och att den som bryter mot lagen kan straffas där är en sak, men att ertappas med att jobba som sjuksköterska när man inte får kan, i alla fall i teorin, få konsekvenser även i Sverige. För det finns inget »Det som skjer i Norge, blir i Norge«. Norska myndigheter ska enligt rutinen meddela sina svenska motsvarigheter.
Informationsutbytet innebär att den som ertappats med att olovligen jobba som sjuksköterska i Norge även kan få problem med sin ansökan om svensk legitimation när studierna väl är avklarade.
Socialstyrelsen har ännu inte fått in några uppgifter om enskilda individer som olagligt har jobbat som sjuksköterska i Norge, meddelar Caroline Norström, jurist på Socialstyrelsen, i ett mejl. Men får man sådana måste de utredas.
»Det är svårt för oss att uttala oss om huruvida yrkesutövningen skulle kunna påverka legitimationsansökan utan att veta de närmare omständigheterna kring tjänstgöringen i Norge eller om individerna är dömda för brott«, skriver hon.
Läs också:
Läkarstudent: »Jag trodde att det var andra regler som gällde i Norge«
