Socialstyrelsen är i grunden en välfungerande myndighet som åtnjuter högt förtroende. Det finns dock flera områden där tydliga förbättringar behövs, skriver Statskontoret, som på uppdrag av regeringen gjort en myndighetsanalys av Socialstyrelsen.
Många av myndighetens centrala områden, som kunskapsstyrning, hantering av statsbidrag och utfärdandet av legitimationer, får gott betyg av Statskontoret. Däremot är Socialstyrelsen sämre på att lämna ut data och statistik i tid, och uppdateringar av föreskrifter och rättsligt stöd sackar efter. Därmed brister Socialstyrelsens stöd till regioner och kommuner på vissa områden, menar Statskontoret.
De sämre resultaten bedöms bero på att regeringen detaljstyr Socialstyrelsen genom många tidsbegränsade uppdrag. Det uppges påverka myndighetens långsiktiga arbete negativt och tränger undan vissa delar av verksamheten. I dagsläget saknas tydliga och långsiktiga mål för vad myndigheten ska åstadkomma, särskilt i de delar som inte är kopplade till ett regeringsuppdrag.
För att komma till rätta med problemet riktar Statskontoret en uppmaning till regeringen om att minska antalet tidsbegränsade regeringsuppdrag, så att Socialstyrelsen i större utsträckning på egen hand kan lägga upp sin verksamhet.
Statskontoret kommer också med flera förbättringsförslag till Socialstyrelsen. Förutom ovan nämnda utvecklingsområden vill Statskontoret också se en förbättrad it-miljö. Eftersom Socialstyrelsens it-arbete är eftersatt når myndigheten inte ut till sina målgrupper i den utsträckning som man annars hade kunnat.
Statskontoret vill också att Socialstyrelsen blir bättre på att följa upp vilken nytta de olika målgrupperna har av myndighetens kunskapsstöd. Sådana uppföljningar görs sällan i dag.
– Det är viktigt att Socialstyrelsen har kunskap om hur väl kunskapsstöden egentligen motsvarar målgruppernas behov för att säkerställa att de verkligen kommer till användning, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren i ett uttalande.
