
De kliniska farmakologerna Anna Lundberg, Linda Steinholtz och Emma Widén har precis avslutat det veckovisa torsdagsmötet på Region Uppsalas ledningskontor. Beskeden är dystra.
– Samtliga fabrikat som går att dela i dospåsar är restanmälda, säger Anna Lundberg angående situationen för ett vanligt läkemedel vid hjärtsvikt.
Det är bara ett exempel av många.
Listan över restnoterade läkemedel är lång, vilket skapar problem i alla regioner, enligt Anna Lundberg. Hon har fördjupat sig ordentligt i frågan de senaste åren, och frustrationen är märkbar när hon kommer in på ämnet:
– Vårdpersonal i alla regioner lägger oerhört många timmar på det här, och många gånger är det läkare inom primärvården som drabbas värst. Jag tycker att det är orimligt att läkare ska lämnas utan stöd med så tidskrävande frågor. De ska ägna sig åt patientarbete och inte behöva lägga tid på detta.
Anna Lundberg, specialist i klinisk farmakologi, har jobbat med läkemedelsstöd inom Region Uppsala sedan 2009. Uppdraget har sedan dess varit fördelat mellan avdelningen för klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset och regionens läkemedelsteam. När coronapandemin slog till blev det allt vanligare med restnoterade läkemedel, och Anna Lundbergs arbetsuppgifter kom successivt att förändras.
– Vi fick allt fler signaler om att förskrivare upplevde en brist på läkemedel på ett sätt vi inte hade sett förut. Då fanns heller ingen stödfunktion för förskrivare i öppenvården. Problematiken är visserligen lika utbredd och tidskrävande inom slutenvården, men där finns det sedan många år en struktur för att hantera dessa frågor som en del av sjukhusens läkemedelsförsörjning.
Anna Lundberg fördjupade sig i problematiken och försökte ta reda på anledningarna bakom den tilltagande läkemedelsbristen (se faktaruta nedan). Hon kunde snabbt konstatera:
– Det är ett otroligt komplext och sårbart system.

I takt med att restsituationerna blev fler gick allt mer av Anna Lundbergs arbetstid till att jaga läkemedel åt regionens läkare och ge förslag om behandlingsalternativ. Informationen har sedan januari 2022 publicerats på sidan »Restnoterade läkemedel«, som finns tillgänglig på Region Uppsalas webbplats. Informationen är även integrerad i journalsystemet Cosmic och tillgänglig för alla läkare i regionen. Där kallas den »Restinfo«, och när läkaren söker på ett läkemedel som ska förskrivas kommer det upp information om det är restnoterat. Information om varje läkemedelsrest skapas och uppdateras manuellt. Just därför behövdes mer arbetskraft.
– Uppgiften växte mig ur händerna. Allt tog så mycket tid och jag insåg att jag behövde stöd i detta. Tack vare statliga medel som regionerna får använda till försörjningsberedskap kunde vi tillsätta en ny läkartjänst, säger Anna Lundberg.
I praktiken fördelas tjänsten på flera läkare. Emma Widén började som ST-läkare i klinisk farmakologi i februari 2023.
– Så småningom blev jag tillfrågad om att ägna mer tid åt restsituationerna och började jobba med det i januari. Det är inte direkt brist på saker att göra, konstaterar Emma Widén.
Linda Steinholtz nickar instämmande. Hon gör sedan förra sommaren ST inom klinisk farmakologi, och mycket av tiden går ut på att skapa restinformation och kontakta läkemedelsföretag och apotek.
– När jag började var det tydligt fokus på att tjänsten innebar arbete med läkemedelsbristen och hanteringen av den, säger Linda Steinholtz.
Arbetet för Emma Widén, Linda Steinholtz och Anna Lundberg går i mångt och mycket ut på att vara en »spindel i nätet« i läkemedelsfrågor. Fyra av fem dagar i veckan arbetar de från Akademiska sjukhuset, och ibland åker de ut och utbildar läkare i hur de ska hantera restsituationer. Trion vet att de utfört jobbet väl om det inte kommer några samtal från läkare.
Linda Steinholtz minns hur det var innan det fanns någon strukturerad information överhuvudtaget, eftersom hon också har en bakgrund som specialist inom psykiatri.
– Jag har jobbat länge kliniskt inom öppenvårdspsykiatrin, och det var svårt innan den här stödfunktionen fanns, att man får upp information direkt i journalsystemet, för jag visste inte hur man skulle ta reda på vilka alternativa läkemedel som fanns. Det måste ha varit hopplöst förut för läkarna inom primärvården, säger hon.
»Hopplöst« eller »hanterbart« finns det nog olika åsikter om, men en som åtminstone uppskattar att »Restinfo« finns i Cosmic är Teresa Algård, specialist i allmänmedicin på Fålhagens vårdcentral.

– Det kan vara ganska krångligt att hitta ett licensläkemedel som funkar för patienten om det man egentligen vill skriva ut är slut. Utan deras hjälp hade det varit ännu värre, definitivt.
Teresa Algård visar på sin skärm hur hon tar del av information om restnoterade läkemedel via Cosmics läkemedelsmodul, som Anna Lundberg och hennes kollegor lagt in. Via denna kan man klicka sig vidare till sidan »Restnoterade läkemedel« för ytterligare vägledning. Ibland kommer information på mejl, »om det är något särskilt«.
– Det är väldigt bra med informationen i Cosmic, det ökar sannolikheten att den enskilda läkaren ska se att det är restnoterat och agera på det, säger Teresa Algård.
Hon upplever att brist på läkemedel blivit ett vanligare fenomen.
– Egentligen tycker jag att det varit ett större problem de senaste tio åren. Man förväntar sig nästan att det ska krångla när man ska skriva ut medicin till en patient.
Vad tänker du om att du som allmänläkare ska behöva lägga tid på att jaga mediciner?
– Det är frustrerande, för det tar onödig tid. Det finns det ju i och för sig många andra sysslor som gör också – men vi är väldigt tacksamma att vi inte behöver lägga så mycket tid på det i alla fall, tack vare arbetet som Anna och hennes kollegor gör, säger Teresa Algård.
Och det är inte bara inom primärvården läkare är tacksamma.
– Det känns som att det är värdefullt, för det som tar mycket tid för oss sparar tid för så oerhört många andra, säger Linda Steinholtz.
Men varför behövs ni när det finns Fass, Läkemedelsverkets söktjänst för restanmälda läkemedel och Ineras tjänst Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)?
– Inget av dessa system ger råd om vilken alternativ produkt man kan använda som faktiskt finns att tillgå, och dessutom med prisuppgifter för licensläkemedel. För att få en helhetsbild behöver man söka på flera ställen. En förskrivare har inte tid att leta och pussla utan behöver hitta ett alternativ till patienten här och nu, svarar Anna Lundberg.
Hon och hennes kollegor anar att många i andra regioner hämtar information från den öppna sidan »Restnoterade läkemedel«. Anna Lundberg ser inte det som något problem.
– Helst skulle jag vilja att det fanns en nationell funktion, för det är ett ineffektivt resursutnyttjande att varje region ska »uppfinna hjulet« igen.
Ett nationellt system är på gång. Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten har arbetat med frågan de senaste åren. I februari 2023 redovisade myndigheterna »vilka informationsmängder som behöver samlas in från partihandlare, öppenvårdsapotek och vårdgivare med egna sjukhusapotek för att kunna förverkliga framtagande av nationell lägesbild för tillgång och efterfrågan till läkemedel«. Året därpå utvecklade Läkemedelsverket en ny söktjänst för restanmälda läkemedel, och E-hälsomyndigheten har sett över hur information kan samlas in från vårdgivare som har egna sjukhusapotek. För att komma framåt i processen och samla in rätt information krävs dock ändringar i lagen, något som myndigheterna rapporterat till regeringen. Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten fortsätter att »fokusera på förberedelser« inför ett framtida system, enligt ett pressmeddelande.
Läkemedelsverket uppger för Läkartidningen att förhoppningen är att ett nationellt system ska vara på plats 2027.
I väntan på en annan lösning kämpar trion i Uppsala vidare.
– Än ser vi inga tecken på att läkemedelsbristen klingar av, säger Anna Lundberg.
Anna Lundberg om de bakomliggande orsakerna till restsituationer:
- Globalt ses en ökad efterfrågan på läkemedel. Asien och Kina ökar sin läkemedelskonsumtion kraftigt, vilket leder till en för låg kapacitet, där tillgång inte alltid kan matcha efterfrågan, samtidigt som det tar tid att bygga ny produktionskapacitet.
- Sedan millennieskiftet har de flesta läkemedelsföretag flyttat sin tillverkning från Sverige och Europa till Indien och Kina. Globalt produceras cirka 2/3 av alla aktiva substanser i Indien och Kina. Stordrift i låglöneländer har pressat priserna, men har också gjort systemet sårbart. Många aktiva substanser tillverkas endast av ett fåtal fabriker i världen. Ett haveri i en sådan fabrik kan leda till global brist på läkemedel som är beroende av denna råvara.
- Många aktörer i läkemedelskedjan, från tillverkare av aktiv substans till sjukhusapotek, håller av ekonomiska skäl mindre lager än tidigare, vilket leder till sårbara leveranskedjor med liten reservkapacitet vid störningar.
- Pandemin, liksom kriget i Ukraina, skapade ytterligare utmaningar vad gäller exempelvis tillgång till hjälpämnen, förpackningsmaterial och råmaterial för tillverkning av aktiv substans.
- De senaste årens höga inflation och svaga valuta har påverkat läkemedelstillgången, eftersom apotekens inköpspris fastställs i svenska kronor för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet. En svagare kronkurs leder då till att priserna i Sverige blir lägre jämfört med priserna i andra länder. Sverige har via Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) »periodens vara«-systemet, det vill säga utbyte på apotek, en mycket effektiv prispress på generiskt konkurrensutsatta läkemedel vars patent gått ut, vilket medfört att vi betalar minst i Europa för läkemedel med generisk konkurrens. I de flesta fall fungerar »periodens vara«-systemet även som ett skydd för att minska risken för kritiska bristsituationer. När det råder läkemedelsbrist i världen kan det förekomma att läkemedelsföretagen prioriterar länder där de får mer betalt. Sambandet mellan bristsituationer och pris är dock komplicerat. Det finns läkemedel på Läkemedelsverkets lista över aktuella restsituationer som i Sverige har priser som ligger både högre och kring nivåer vi ser i andra europeiska länder. Samtidigt finns det även fall där priserna är lägre.
Källa: Anna Lundberg (och sista punkten i samråd med TLV)
Läkemedelsverket uppger följande för Läkartidningen:
Vår uppfattning är att de bakomliggande orsaker för restsituationer är huvudsakligen störningar i tillverkning (ca 60%). Läkemedelstillgången är en global fråga och efterfrågan av läkemedel har ökat (ca 30% enl. WH0) de senaste 10 åren. Stor del (60-80%) av aktiva substanser för generiska läkemedel produceras i bland annat Kina. Beredskap inom läkemedelsförsörjningen behöver förbättras både nationellt och inom EU.
Regeringsförslag om lagändring
En regeringsutredning som presenterades den 14 april föreslår en lagändring när det gäller läkemedelsförskrivning. Den innebär att Läkemedelsverket ska kunna införa tillfälliga begränsningar vid förordnande och utlämnande av läkemedel, både när en brist uppkommit och när det finns risk för brist, för att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera bristsituationer.
App till hjälp
Sedan den 27 januari i år finns en app riktad till förskrivande läkare som samlar information om restnoteringar och licensläkemedel. Appen är utvecklad av företaget Atrimus Rx, som är en leverantör av licensläkemedel.
(uppdaterad 2025-05-08)