»Läkarförbundet anser att utredningens förslag över lag är bra, men hade gärna sett fler konkreta förslag för att stärka vårdens resiliens. I fredstid rapporterar en majoritet av regionerna brist på specialister inom bland annat allmänmedicin och det behövs 2 230 fler vårdplatser. För att vården ska kunna fungera i en kris- eller krigssituation måste den fungera i vardagen, över hela landet. Brister i kompetensförsörjning tar lång tid att åtgärda«, skriver förbundet i sitt remissvar.

Läkarförbundet tillstyrker utredningens förslag att Socialstyrelsen bör få uppdraget att utreda hur civilplikten (se faktaruta) för anställda inom hälso- och sjukvården bör utformas. Remissvaret betonar också att läkare måste vara delaktiga i en sådan utredning.

Utredningen konstaterar att näringsidkare i dag inte har några skyldigheter att delta i totalförsvarsplaneringen och att lagstiftningen därför bör ses över. Förbundet håller med om det, då det annars kan bli svårt att »styra arbetskraften mot totalförsvarets behov vid höjd beredskap«.

Privata vårdgivare måste också involveras i regionernas beredskapsarbete, anser förbundet, och föreslår att dessa ska inventeras avseende kompetens och utrustning. »All sjukvårdspersonal, även de som är anställda hos privata aktörer borde omfattas av regionala övningar samt kunna krigsplaceras.

Läkarförbundet efterfrågar även en djupare analys kring vad det skulle innebära om fler patienter skulle behöva skrivas ut från sjukhus till den kommunala sjukvården. »Bland annat saknar vi förslag på hur medicinsk kompetens inom den kommunala hälso- och sjukvården ska säkerställas vid krisplanering och beslutsfattande«, skriver förbundet i remissvaret och föreslår att beredskapsläkare i alla regioner och medicinskt ledningsansvarig läkare i alla kommuner skulle undvika »många av de fördröjningar och misstag som gjordes under till exempel pandemin«.

Förbundet skriver även att många patienter kommer att hänvisas till primärvården när akutsjukvården sätts under press. »Hänsyn till detta behöver tas i planeringen av bemanningsbehov och utbildningsbehov«.

Eftersom en krissituation även kan leda till att prioriteringar inom vården kan behöva ändras efterfrågar förbundet även en plan för det scenariot. »Socialstyrelsen behöver tillsammans med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och professionen ta fram tydliga prioriteringar avseende vilken vård som är viktigast respektive minst viktig.«

»Det här är inte ett beslut som bör lämnas till enskilda regioner eller enskilda läkare. Detta är även något som personal i vården behöver öva sig på.«

Läs även:
Regeringen ska snabbutreda civilplikt inom sjukvården
Ny lag ska tydliggöra vårdens prioriteringar i en krigssituation
Smer: Alla måste börja fundera på den etiska krisberedskapen
Rapport: Bara en av tre läkare vet hur de ska arbeta i kris eller krig
Kompetensförsörjning viktigaste frågan i kris enligt Rydgren Stale
Tuffa prioriteringar i sjukhustält när kriget kom till Västerviks sjukhus

Civilplikten och prioriterade områden

För att säkerställa tillgången till personal i totalförsvaret gäller totalförsvarsplikt för alla mellan 16 och 70 år som är bosatta i landet, samt för svenska medborgare bosatta utomlands.

Med anledning av kriget i Ukraina beslutade regeringen sommaren 2023 att utreda behoven av personalförstärkningar inom verksamheter som är viktiga för totalförsvaret vid höjd beredskap.

»Med hänsyn till det allvarliga säkerhetsläget och ökade behov av personalförstärkning i det civila försvaret bör regeringen nu aktivera civilplikten generellt i det civila försvaret, eftersom det är tydligt att det behövs för Sveriges försvarsberedskap«, står det i utredningen, som blev klar i januari. Därefter skickades den på remiss, bland annat till Sveriges läkarförbund.

Civilplikt är den civila motsvarigheten till värnplikt och fullgörs inom de verksamhetsområden som regeringen har bestämt. Civilplikten får inte omfatta verksamhet som omfattar egentliga stridsuppgifter.

Civilplikten kan organiseras dels genom allmän mönstring, dels genom en inventering av den kompetens som finns i samhället. När det handlar om läkare kan det handla om exempelvis pensionerade sådana.

Utredningen konstaterar bland annat att för att civilplikt ska bli aktuell i en verksamhet bör minst ett av följande kriterier vara uppfyllt:
• Behovet av personalförstärkning avser en verksamhet som inte bedrivs i fredstid eller en verksamhet där personalbehovet ökar kraftigt vid höjd beredskap.
• Behov av personalförstärkning i en kritisk verksamhet, exempelvis då den är nödvändig för befolkningens överlevnad.

»För fem verksamhetsområden är det tydligt att civilplikt är nödvändig för att säkerställa att behoven av personalförstärkning vid höjd beredskap kan tillgodoses«, föreslår utredningen.

Förutom hälso- och sjukvården handlar det om: räddningstjänst, drift och underhåll inom elproduktion och nätverksamhet, drift och reparationer inom elektroniska kommunikationer, samt bevakningsverksamhet.

Källa: regeringen.se samt utredningen »Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret« (SOU 2025:6)