Som Läkartidningen rapporterat i flera artiklar finns det skarp kritik mot det program för taligenkänning, Dragon Medical One, som sedan en tid tillbaka används i den regiondrivna hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Bakom programmet ligger företaget Nuance, som är en del av Microsoft Norden, där Jesper Hessius, specialistläkare i Region Västmanland, är medicinskt ansvarig.

Jesper Hessius. Foto: Microsoft Norden.

I ett mejl till Läkartidningen skriver han att företaget tar läkarnas kritik på allvar, men att man inte tycker att den speglar en helhetsbild.

»Vi tar självklart kritiken på stort allvar. Samtidigt vet vi att många användare upplever en mycket hög tillförlitlighet i systemet. Jag är själv daglig användare av systemet i min kliniska roll och har motsvarande tillförlitlighet som vid diktering till medicinsk sekreterare.«

Han menar att kritiken i flera fall rör specialuttryck eller ovanliga begrepp som inte ingår i standardordlistan och därför kan behöva läggas in lokalt.

»Programvaran bygger på en omfattande medicinsk ordbok, tränad sedan lång tid på svensk journaltext, vilket ger hög träffsäkerhet inom det medicinska språket. Termer som är mindre vanliga i journalföring – exempelvis vissa lekmannatermer, lokala begrepp, undersökningsmetoder eller förkortningar – kan däremot behöva läggas in manuellt. Vid införandet rekommenderas att man gör en kartläggning av de termer som används ofta på den specifika enheten men som inte ingår i standardspråket. Dessa kan sedan läggas in centralt, så att samtliga användare vid en enhet får tillgång till dem. Det går även att som enskild användare lägga till egna ord eller uttryck, vilket oftast är en mycket snabb process och som inte kräver någon teknisk kunskap«, skriver Jesper Hessius.

Att på förhand identifiera en vokabulär specifikt för verksamheten är en viktig framgångsfaktor för införandet av programmet, menar han.

»Dessa termer kan då läggas in i systemet innan det tas i drift, vilket minskar frustrationen hos användarna och ökar träffsäkerheten från start.«

Företagets erfarenhet är att användarnas inställning till programmet brukar bli mer positiv när arbetssätten landat, enligt Jesper Hessius, som också menar att det är naturligt att frågor och frustration uppstår när nya arbetssätt införs – »särskilt i organisationer där införanden skett under turbulenta omständigheter«.

Han berättar också att det pågår ett kontinuerligt arbete med förbättringar i programmet. Bland annat uppdateras den inbyggda ordlistan regelbundet efter återkoppling från användare, skriver Jesper Hessius.

»Nya termer läggs till och användarupplevelsen justeras fortlöpande. Utöver detta sker även större tekniska förbättringar i programvarans arkitektur. Ett exempel är nästa generationens taligenkänning som nyligen lanserades i USA – en utveckling som på sikt kommer att komma även svenska användare till del.«

Läs mer:
VGR får betala för kritiserat program för taligenkänning till 2032
Läkare på SU kritiska mot VGR:s taligenkänning: »Inte jättebra«