Regeringssatsningen från 2023 har inneburit att 37 respektive 59 miljoner har satsats på fysisk aktivitet på recept (Far) under 2023 och 2024. För 2025 har 76 miljoner delats ut i statsbidrag, och planen är att 100 miljoner årligen ska gå till satsningar på temat. Det är Socialstyrelsen som har det övergripande ansvaret för uppdraget, i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Socialstyrelsen har nu bjudit in till en konferens för att främja användningen av Far i landet. Socialminister Jakob Forssmed (KD) inleder konferensen med att tala om vikten av fysisk aktivitet.
– Regioner och kommuner har ju fått medel för detta, och bidragen har bland annat använts för att upparbeta samarbeten med föreningar, friskvårdsarrangörer och kommunala verksamheter, som till exempel gym och simhallar, berättar Christina Emilson, utredare och projektledare för Far på Socialstyrelsen.
Hur duktiga är regionerna på att använda fysisk aktivitet på recept?
– Det används i alla regioner, men det ser olika ut fortfarande. Målet, om det ska fungera i längden, är att det måste flytta ut mot civilsamhället.
Ett exempel på samverkan med civilsamhället när det gäller Far är ett pilotprojekt där den ideella föreningen Fritidsbanken samarbetar med Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Fritidsbanken deltar också på konferensen. Men även om olika aktörer i civilsamhället hjälper till att främja användningen av Far måste initieringen ske i hälso- och sjukvården, menar Christina Emilson.
– Fysisk aktivitet på recept handlar om att patienterna ska få stöd till beteendeförändring för att blir mer fysiskt aktiva. Det är inte i första hand tänkt att statsbidragen ska användas till att patienterna ska få rabatterad träning, utan till stor del handlar det om att regionerna ska få fungerande arbetssätt som främjar Far, till exempel samordnande funktioner och rutiner för användning och uppföljning.
I en del fall handlar det dock om att patienterna kan få billigare gymkort eller inträdet till simhallen betalt. Den typen av åtgärder ska prioriteras till grupperna med störst behov.
– Det är inget man ger till dem som ändå skulle fixa att komma igång med träningen, utan till dem med stora behov av stöd, till exempel personer med kroniska sjukdomar, funktionsnedsättningar, äldre samt barn och unga.
Vad är din upplevelse av hur läkare nyttjar Far?
– Min erfarenhet är att läkare har olika uppfattning om detta, det finns de som är för och de som är emot. Det har ju varit en debatt om detta, och som jag förstått det handlar det inte bara om Far utan om hur mycket hälsofrämjande och förebyggande arbete som läkare ska ägna sig åt.

Allmänläkaren Minna Johansson, även forskare vid Göteborgs universitet, menar att Far leder till undanträngningseffekter och tycker att den breda satsningen på fysisk aktivitet på recept är upprörande.
– För det första är evidensunderlaget extremt svagt, och för det andra tar man inte alls hänsyn till undanträngningseffekter. I dag har jag svårt att få tid för återbesök med patienter med självmordstankar och snabb utredning vid symtom på cancer. Ska vi bli ännu sämre på det till förmån för något som vi inte ens vet om det leder till nytta för patienter? All personal på min vårdcentral tvingades gå en halvdagskurs i Far i höstas, samtidigt drar man in på all annan utbildning. Det är upprörande.
Även om uppföljningen av patienter som får fysisk aktivitet på recept inte behöver belasta läkare, utan kan göras av andra personalkategorier, är hon skeptisk.
– På min vårdcentral är sjuksköterskornas scheman redan fullbokade av väldigt relevanta och kompetenskrävande arbetsuppgifter. De har inte heller tid för insatser med minimal nytta och svagt vetenskapligt stöd. I VGR finns en hel enhet med hälsocoacher. De är billigare än läkare, men kostar också pengar – pengar som hade kunnat läggas på fler sjuksköterskor på vårdcentralerna, anser Minna Johansson.
Christina Emilson är medveten om att inställningen till Far varierar mellan olika verksamhetsområden och personalkategorier. Hon tar upp ett positivt exempel:
– Under våra besök i regionerna har jag tagit del av exempel på hur Far även används inom psykiatrin och träffat läkare som gärna vill använda det i högre grad i sitt arbete.
Nu i maj ska Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten slutredovisa regeringsuppdraget, vars inledande fas hållit på sedan 2023.
– Nu kommer vi snart även att publicera informations- och utbildningsmaterial om Far på vår hemsida.
En del i regeringsuppdraget om Far är att se till att ett kunskapsstöd för fysisk aktivitet ska finnas tillgängligt nationellt. Socialstyrelsen har föreslagit att använda Fyss (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), som redan är framtagen av Yfa (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, som är en del av Svenska läkaresällskapet). Socialstyrelsen för nu en dialog med Yfa för att undersöka förutsättningarna för ett samarbete. Ambitionen är att Fyss så småningom ska göras tillgänglig digitalt, vilket blir en ny version av nuvarande Fyss.
Läkartidningen sökte överläkaren och forskaren Mai-Lis Hellénius, förespråkare för Far, för en kommentar.
Läs även: Nytt uppdrag: Ta fram kunskapsstöd om fysisk aktivitet på recept
Livsstilsråd kan skada och tränga undan annan vård enligt forskare
(uppdaterad 2025-05-12)