Ett krig mullrar i Europa, och efter årtionden av nedmontering av totalförsvaret förväntas plötsligt alla ställa om för att kunna möta nya hot. Vad innebär det för sjukvården – och hur ska sjukvården ledas och styras i händelse av krig? Det var fokuset för Chefsföreningens årliga temadag, som gick av stapeln på torsdagen. En av de första talarna var Johan Kaarme, avdelningschef för vård och omsorg på SKR, Sveriges Kommuner och regioner. Han pratade bland annat om »verklighetsfrånvända förväntningar« på sjukvården i en krissituation.
– Det går inte att förvänta sig att vi ska erbjuda exakt samma typ av sjukvård i ett krig. Det behövs tydligare lagstöd för hårdare prioriteringar, sa han.
Andreas Wladis, professor i katastrofmedicin och traumatologi, kommenterade från publiken:
– Ett krig kommer att kräva otroligt tuffa prioriteringar. Vi kommer att behöva prioritera patienter till döden, precis som vi gjorde under covid, fastän vi inte sa det utan låtsades som att vi jobbade på som vanligt. Det skapar en väldigt svår etisk stress hos personalen. Det finns en förväntan om att leverera det bästa, fastän man vet att man inte gör det.
När sjukvårdsministern anlände till mötet på eftermiddagen var det med beskedet att regeringen håller på att ta fram en ny lag, som ska fungera som ett alternativ till hälso- och sjukvårdslagen.
– Vi har fått medskick från traumapersonal i Sverige att man i vissa lägen måste ha stöd för att agera på ett annorlunda sätt. Störst behov kanske inte går först, utan snarare den som har störst chans att överleva. Det är så man måste prioritera när man är vid fronten med många skadade, men det strider ju mot hälso- och sjukvårdslagen som säger att vården ska vara behovsstyrd, sa Acko Ankarberg Johansson (KD).
Därför har alltså ett förslag till ny lag tagits fram. Det har nyss skickats på remiss till Lagrådet, och inom kort väntas propositionen. Tanken är att den nya lagen ska kunna träda in i fall regeringen slår fast att Sverige befinner sig i höjd beredskap eller har drabbats av en invasion. Om det sedan står klart att sjukvård inte kan bedrivas som vanligt ska den nya lagen övervägas.
– Då kanske den här lagen ska få träda i kraft inom ett visst geografiskt område, så att sjukvårdspersonal kan fortsätta göra sitt jobb, men under andra premisser än vad de vanligtvis har, sa Acko Ankarberg Johansson och lade till att lagen förhoppningsvis aldrig behöver användas.
Andra talare var bland andra Emma Spak, tillträdande chef för regionernas nya beredskapsgrupp NSPL, Maria Carlund, utredare på Socialstyrelsen och Denise Bäckström, högsta ansvariga läkare inom Försvarsmakten.
Denise Bäckström sa att det inte bara är sjukvården som behöver öka takten för att göra sig redo för kriser. Försvarsmakten har också växtvärk och behöver anställa mer vårdpersonal för att möta krigshotet.
– Vi måste samsas om personalen. Vi kanske inte kan ha en verksamhetschef för akutmottagningen som samtidigt är reservofficer, för det är inte realistiskt. Var ska den personen vara?
– Jag vet att hälso- och sjukvården går på knäna i många fall, men ni måste släppa personal så att de får öva i Försvarsmakten också. Vi behöver den förmågan inom försvaret, sa Denise Bäckström.
Läs också:
Smer: Alla måste börja fundera på den etiska krisberedskapen
Rapport: Bara en av tre läkare vet hur de ska arbeta i kris eller krig
(uppdaterad 2025-05-09)
