– Syftet med kursen är ju, utöver att stärka vissa färdigheter, att visa hur man jobbar och kan improvisera och prioritera mellan olika moment, att sprida en medvetenhet och en mental förberedelse för att »om det här händer, hur jobbar vi då?« säger Carl-Oscar Jonson, enhetschef och biträdande professor vid Katastrofmedicinskt centrum i Linköping.
Deltagarna, uppåt 30 till antalet, är anmälda i team från olika sjukhus i landet eller Försvarsmakten. Det rör sig främst om läkare och sjuksköterskor, och för läkarnas del är det vanligast med bakgrund i specialiteter som kretsar kring akut sjukvård.
En deltagare som har en fot i Försvarsmakten och en i den civila sjukvården är Lars Östman från Visby. Han är överläkare i anestesi och intensivvård, men arbetar också för arméns K3 i Karlsborg.
– Det är jättenyttigt att i försvaret träna på att inte ha all utrustning och all infrastruktur man är van vid. Men det måste man ju föra ut i civilsamhället. Vad händer om vi inte har el, fritt med personal, vatten eller it-system? Och vad händer när försörjningslinorna inte fungerar? säger han och påminner om covidpandemin, när intensivvården tvingades ändra både arbetssätt och läkemedel.
Kursen är från i år en del av Socialstyrelsens regeringsuppdrag om att stärka kompetens för kris och krig hos svensk hälso- och sjukvårdspersonal, men den genomfördes första gången 2022, som pilotkurs inspirerad av den norska försvarsmaktens krigstraumatologiska kurs.
Kursen i Linköping börjar med exempelvis resonemang om tänkbara problematiska förhållanden och går över i simuleringsbaserade träningar i teamen. Teamen kan få ett scenario med ett visst inflöde av patienter och begränsningar i resurser och ska försöka bedriva bästa möjliga vård efter förutsättningarna. Det tränas också på praktiska ingrepp. På tisdagen fick deltagarna till exempel träna på att lätta trycket i samband med skallskador genom att borra i 3D-printade skallar.
– Det är väldigt stort intresse för den här kursen. Det är kö för att komma in. Vi har kört den här kursen två till tre gånger per år, och det finns ju önskemål om vi kan få till ytterligare kurstillfällen, säger Carl-Oscar Jonson.
Är intresset för den här typen av övning större i dag än för några år sedan?
– Absolut är det så att det finns en mycket högre medvetenhet och vilja att lära sig och ta till sig den här typen av kunskap i dag. Och därmed får vi ju fler som vill gå den här typen kurser hos oss också.
Lars Östman tycker att det är viktigt att den civila sjukvården och Försvarsmakten hittar samarbetsytor.
– Det finns fortfarande ganska liten förståelse från civil sida om vad Försvarsmakten har för medicinska förmågor, och tyvärr också tvärtom – försvarsmaktanställda vet inte riktigt hur långt den civila sidan har kommit i sitt beredskapsarbete och vad man vad man klarar av.
Han tycker sig se att den civila sjukvårdens beredskap för kriser hänger mycket på eldsjälar och att många arbetsgivare ser det som ett problem när personal har uppgifter för Försvarsmakten – då kan det bli tomt i schemaraderna.
– Där behöver man tänka om och se det mer som att det är en stor tillgång att ha anställda på sjukhuset som också jobbar i Försvarsmakten. För man tar hem andra tankesätt och arbetssätt därifrån, säger Lars Östman.
Han påminner också om att Försvarsmakten till stor del förlitar sig på den civila sjukvården. Och skulle exempelvis ett krig inträffa kommer det att bli den civila sjukvården som får ta hand om ett större skadepanorama.
– Det är den civila sjukvården som kommer få ta hand om det till stor del. Även om Försvarsmakten kommer transportera in skadade och kanske har gjort någon form av åtgärder, så kommer den civila sjukvården vara tvungen att ta hand om patienterna.
Du som redan har erfarenhet från Försvarsmakten, tar du med dig något nytt från den här kursen?
– Det finns så enormt mycket kunskaper spridda både civilt och i Försvarsmakten, och det är utbytet som jag tycker är det viktigaste. Samlar man ett antal människor som intresserar sig för beredskapsarbete, så får man alltid massor av bra tips och idéer och tankar att ta med sig hem. Så mina anteckningar inkluderar snart en A4 med »att göra«-punkter som jag ska ta hem.
Läs också:
Ny lag ska tydliggöra vårdens prioriteringar i en krigssituation
Tuffa prioriteringar i sjukhustält när kriget kom till Västerviks sjukhus
Rapport: Bara en av tre läkare vet hur de ska arbeta i kris eller krig
Smer: Alla måste börja fundera på den etiska krisberedskapen
