Alkoholmarkören fosfatidyletanol (PEth) har seglat upp som ett hett debattämne på sistone. Det märks också i Läkartidningen. Förutom att frågan dryftats på just debattsidorna (se länkar nedan) har en översiktsartikel om hur testresultat bedöms blivit en av tidningens mest lästa artiklar på Läkartidningen.se den senaste tiden – trots att det snart är två år sedan den publicerades.

I medierna berättas om personer som förlorat sina körkort på ett sätt de upplever som felaktigt. Ett exempel handlade om Linn Gustafsson från Karlstad, Hennes körkort drogs in av Transportstyrelsen efter PEth-test där hon överskridit gränsvärdet, och därmed förlorade hon sitt jobb som ambulanssjuksköterska. Hon reagerade på att diagnos ställdes utan att läkare pratat med eller ens träffat henne, och hon påpekar att läkare i hennes region intygar att hon inte har en missbruksproblematik.

Hennes och andras fall har också fångat politikernas uppmärksamhet. Häromveckan kallades Transportstyrelsens generaldirektör till trafikutskottet i riksdagen för en utfrågning.

Läkarkåren har också delade uppfattningar om användningen av PEth-test. Kritiker menar att det saknas en klar definition av överkonsumtion samt att tröskelvärdet för att skilja mellan olika nivåer av alkoholkonsumtion vilar på vetenskapligt skakig grund. Förespråkarna påtalar å sin sida att PEth är en etablerad blodmarkör som visar den senaste tidens alkoholkonsumtion och att det visst finns konsensus kring gränsvärdet.

Läkartidningen har bett Transportstyrelsen om en intervju i frågan. Pressavdelningen på myndigheten tackar nej till annat än att skicka skrivna svar, med hänvisning till att »det är många som ställer frågor« just nu.

Via pressavdelningen svarar Katarina Norén, enhetschef på Transportstyrelsen, att PEth är en etablerad alkoholmarkör och att gränsvärdet för regelbundet, högt alkoholintag är »tilltaget med god marginal för avsedd tillämpning inom både sjukvård och bedömning av överkonsumtion i körkortssammanhang«.

Hon poängterar att Transportstyrelsen inte ställer några krav på läkare i hälso- och sjukvården att upptäcka alkoholöverkonsumtion, men om en läkare konstaterar att en patient är olämplig att ha körkort ska det anmälas till Transportstyrelsen.

Test kan också vara obligatoriska underlag vid ansökningar om högre körkortsbehörigheter, vid rattfylleri eller när samma test tas för obligatoriska läkarintyg vid andra sjukdomstillstånd. Då görs den sammanvägda bedömningen av Transportstyrelsens rådgivande läkare i stället för av hälso- och sjukvårdens.

Sedan en tid tillbaka pågår också ett arbete för att se över och uppdatera de medicinska kraven om alkohol och narkotika vid körkortsinnehav. Syftet är att förtydliga reglerna. Enligt förslaget som ligger på bordet ska det inte räcka med enbart förhöjda PEth-värden, utan ytterligare en av tre faktorer behövs:

  • Bristande kontroll över alkoholkonsumtionen.
  • Nedsättning av kognitiva funktioner och alkoholabstinens.
  • Behov av att dricka alkohol för att undvika abstinens.

»Vår bedömning är att regeländringen kommer innebära färre körkortsåterkallelser inom det här området. Arbetet har varit ute på remiss och ska beslutas senare under året«, skriver Katarina Norén till Läkartidningen.

Nu planerar Transportstyrelsen digitala informationsträffar för läkare som vill veta mer och som vill föra dialog med Transportstyrelsen när det gäller regelverk inom trafikmedicin.

»Vi har flera nya föreskriftsarbeten som innebär förändrad praxis som vi vill informera om och föra en dialog om. Vi ser också på frågor som kommer in att behovet är stort inom vissa områden«, skriver Katarina Norén.

Läs även:
Alkoholmarkören fosfatidyletanol (PEth) – så bedöms testresultatet
Debatt: Problematiskt när tolkning av biomarkörer vilar på tunn evidens
Debatt: Förvånande att kritik riktas mot en säker och värdefull alkoholmarkör