Det finns ett starkt tryck från professionen på att införa ett nationellt screeningprogram för lungcancer efter att två stora internationella studier visat att dödligheten i lungcancer kan minska om man regelbundet undersöker lungorna hos personer med hög risk att drabbas, det vill säga storrökare, med datortomografi.
Flera länder inom EU har infört screening efter en rekommendation från EU-kommissionen 2022, däribland Kroatien och Polen. I Sverige har Socialstyrelsen avvaktat, med hänvisning till att man först behöver veta mer om hur det skulle fungera under svenska förhållanden. En knäckfråga har varit hur man ska fånga in storrökarna.
2022 sjösattes därför en pilotstudie i Stockholm för att visa att riktad screening för lungcancer är praktiskt möjlig i Sverige och bana väg för ett nationellt screeningprogram.
I studien har närmare 35 000 kvinnor mellan 55 och 74 år fått en enkät med posten om livsstil och rökvanor. De som svarat och uppfyllt kriterierna för att klassas som storrökare har sedan kallats till en datortomografisk undersökning av lungorna.
Efter att 1 000 kvinnor undersökts har tio fall av lungcancer fångats i tidigt skede, enligt de preliminära resultat som rapporterats på olika möten men ännu inte publicerats.
Nu visar en rapport som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) tagit fram på beställning av RCC Stockholm Gotland att kvinnor i socioekonomiskt utsatta områden deltog i lägre grad.
Enligt rapporten utgjorde kvinnor i områden med »sårbara livsvillkor« 11 procent av alla som fick enkäten med posten men bara knappt 4 procent av alla som faktiskt besvarade den. Samtidigt hade kvinnor i den här gruppen större sannolikhet att klassas som storrökare.
Gunnar Wagenius, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och regional processledare för lungcancer vid RCC Stockholm Gotland, leder pilotstudien.
Han tycker inte att rapporten på något sätt talar emot att införa ett nationellt screeningprogram för högriskindivider. Han påpekar att 90 procent av alla som kallades till datortomografi dök upp.
– Man ser de här skillnaderna vid alla screeningprogram. Det är viktigt att belysa dem, men jag tycker att det vore väldigt tråkigt att inte införa ett screeningprogram som kan rädda liv för att den här snedfördelningen finns. Vi har gjort en hälsoekonomisk analys som pekat mot att screening är kostnadseffektiv om 60 procent av de som kallas till datortomografi kommer.
Han påpekar också att även en majoritet av kvinnorna i mer välbeställda områden valde att inte besvara frågorna.
– För oss innebär rapporten att vi måste vinnlägga oss om att försöka nå ut. Framför allt till dem som bor i socioekonomiskt utsatta områden, men vi vill också öka svarsfrekvensen i andra grupper. Vi skulle till exempel kunna gå via hälsocoacher i utsatta områden och kanske göra det lättare att svara via Kivra, säger Gunnar Wagenius.
Margareta Hedner, utredare för nationella screeningprogram på Socialstyrelsen, håller med om att en generell utmaning för all nationell screening är just hur man ska få dem som har störst nytta att delta i screeningprogrammet.
»Här kan det behövas olika typer av insatser. Därför är det mycket positivt att CES i Region Stockholm har gjort denna analys«, skriver hon i ett mejl till Läkartidningen.
Hon tillägger:
»Vi behöver veta att ett screeningprogram för lungcancer inte bara förbättrar överlevnad i lungcancer, utan också leder till en mer jämlik vård och ett effektivt resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Eftersom målgruppen för denna screening är en högriskgrupp bestående av rökare och tidigare rökare, måste det vara tydligt hur dessa individer bäst kan nås och motiveras att delta, och om de tillvägagångssätten är tillräckligt bra. Vi bevakar aktivt kunskapsutvecklingen på området«.
Anledningen till att bara kvinnor ingått i pilotstudien i Stockholm är att det från början fanns tankar om att koppla ihop lungcancerscreening med screening för bröstcancer. I slutänden visade det sig omöjligt juridiskt, men RCC Stockholm Gotland valde ändå att gå vidare med planen att endast inkludera kvinnor.
I höstas påbörjades en andra del av studien, där ytterligare 1 000 storrökare ska undersökas med datortomografi. Den här gången omfattas både män och kvinnor.
– Vi har gjort närmare 400 undersökningar. Vi kommer förmodligen att vara klara nästa år, säger Gunnar Wagenius.
I början av året drog ytterligare en pilotstudie i gång i Sverige. Under två år ska 1 000 storrökare i Västra Götalandsregionen och lika många i Region Västerbotten undersökas med datortomografi för att upptäcka eventuell cancer i ett tidigt skede. Här ska storrökarna fångas in med hjälp av en digital hälsoenkät om bland annat rökvanor. I studien tittar man även närmare på om användning av en biomarkör i blod skulle kunna vara en alternativ strategi för screening.
Läs också:
Storrökare ska screenas för lungcancer i ny pilotstudie
Lungcancerscreening: Snart går startskottet i Stockholm
