För många läkarstudenter är det inte bara utbildningen som är det enda stressmomentet. Många har också svårt att få ihop ekonomin när studiemedlet från CSN tryter. Enligt en ny rapport från SLF student säger fyra av tio läkarstudenter att de saknar tillräckligt med studiestöd från CSN för att täcka hela utbildningen. En av dem är Victor Jacobson som går termin nio på läkarutbildningen på Linköpings universitet.
– Jag har CSN till och med termin tio. Det innebär att jag kommer att få en termin utan studiemedel.
Reglerna säger att man kan få studiemedel från CSN i maximalt 240 veckor. Det motsvarar cirka sex år – alltså lika länge som den nya läkarutbildningen pågår. För att täcka hela utbildningen får man alltså inte ha studerat med studiemedel överhuvudtaget tidigare.
Problemet är dock inte nytt, även under den gamla läkarutbildningen ställde tidigare studier till det. För Victor Jacobson grundar sig problemet i det år han gick på en civilingenjörsutbildning, innan han bytte bana. Hittills har situationen inte stressat honom nämnvärt men oron börjar krypa på, säger han.
– Jag går och grubblar lite hur jag ska lösa det. Jag har barn också, men arbete varannan helg är nog på tapeten då. Sedan börjar det bli dags att undersöka om det går att få något stipendium eller stödfond.
Ett alternativ är Läkarförbundets understödsfond, som bland annat hjälper läkarstudenter utan studiemedel under slutet av sin utbildning. Varje termin beviljas runt 80 studenter medel därifrån, vanligtvis motsvarande ungefär hälften av de sökande.
Frågan om otillräckliga studiemedel är en fråga som SLF student driver på flera nivåer, säger Karl Freier, föreningens ordförande.
– Vi driver frågan om en förlängning av tiden med studiestöd bland annat i Saco studentråd. Under deras kongress som ägde rum den 17–18 maj motionerade vi för att frågan skulle bli deras fokusfråga för kommande år och fick bifall. Vi vet att det drabbar fler utbildningar än bara läkarutbildningen, men våra medlemmar tillhör de som är mest drabbade.
Karl Freier berättar att många läkarstudenter tidigare påbörjat en utbildning till exempel sjuksköterska, vilket innebär flera år utan studiemedel då man tvingas arbeta för att försörja sig.
– Många har dessutom familj att försörja. Situationen är inte optimal, varken för själva utbildningen eller för individen, säger han.
Victor Jacobson instämmer. Han säger han tror att det finns risk för att studier och praktik blir lidande när studenterna också måste förvärvsarbeta. Han tror också att det kan drabba studenternas hälsa.
– Jag misstänker att det finns en risk för att fler studenter bränner ut sig, alternativt får underkänt på tentor och därigenom spärrar ut sig. Då undrar man ju lite vad kostnaden blir för det, gentemot alternativet att förlänga CSN-veckorna.
SLF students rapport, som bygger på svar från drygt 8 100 studenter, visar också att bara fyra av tio läkarstudenter alltid får sitt boende betalt när de gör praktik på annan ort, och bara 35 procent säger att lärosätet alltid ordnar boende. Samtidigt säger 86 procent av läkarstudenterna att de är nöjda med sin utbildning.
Så här fungerar Läkarförbundets understödsfond
Sveriges läkarförbunds understödsfond ger ekonomiskt stöd åt förbundsmedlemmar i »nödställd belägenhet samt till behövande änkor/änklingar och oförsörjda barn efter förbundsmedlemmar«.
Hit räknas också medlemmar i SLF student som inte längre beviljas statliga studiebidrag och studielån och som i övrigt saknar medel till sin försörjning. För att få söka behöver en rad krav vara uppfyllda. Den sökande måste bland annat ha varit medlem i SLF student i minst ett sammanhängande år, den får max ha tio veckor CSN-medel kvar och ska kunna uppvisa goda studieresultat.
Alla som söker får dock inte stöd, utan en prioritering görs. Till exempel prioriteras sökande som inte fått stöd tidigare, förtroendevalda inom SLF student och sökande på senare terminer.
Källa: SLF.se
