Som Läkartidningen tidigare rapporterat är kritiken hård inom delar av hälso- och sjukvården mot Västra Götalandsregionens verktyg för taligenkänning, Dragon Medical One. Efter en genomlysning av problematiken har regionen nu beslutat för ett omtag. Taligenkänningsverktyget ska hädanefter användas i verksamheter där användarna upplever att det fungerar bra och där det skapar nytta, säger Susanne Gustavsson, programledare för hälso- och sjukvårdens digitala transformation.
– Vi har beslutat att vårddokumentation i möjligaste mån ska ske i realtid för att få in informationen i journalen så snart som möjligt, vilket är ett krav i patientdatalagen. Där är taligenkänning ett av flera verktyg som vi ser att vi ska fortsätta använda i verksamheter där det fungerar bra.
Genomlysningen visar att användarnas upplevelse av verktyget varierar stort, mycket beroende på typ av verksamhet, säger Susanne Gustavsson.
– Vi ser att i standardiserade situationer, där man kan använda autotexter eller snabbkommandon, fungerar det bättre än om man jobbar på mottagning där man har många snabba besök och mer komplicerade anteckningar. Det som användarna förmedlar är att när man hamnar under tidspress och upplever att det tar längre tid med taligenkänning, så blir det en dålig arbetsmiljö.
Kritiken mot verktyget har också handlat om att själva igenkänningen inte fungerat. Susanne Gustavsson säger att man inte hittat några tekniska förklaringar till det, men att man måste vara medveten om att tekniken inte är hundraprocentig.
– Man kan aldrig tro att den kan skriva precis allt det jag säger. Man måste alltid korrekturläsa texten.
Taligenkänningen infördes i regionen som en förberedelse inför det nya vårdinformationssystemet Millennium. Det har gjort att medarbetarna sett en stark koppling mellan verktyget och systemet, vilket i sin tur skapat frågetecken efter att införandet av Millennium skrinlagts på obestämd tid, säger Susanne Gustavsson.
– Man kände sig lite frågande kring om vi ska fortsätta med taligenkänningen om vi inte ska ha Millennium. Och det ska vi ju.
Det kommer att vara upp till linjecheferna i de olika verksamheterna att avgöra om programmet ska användas eller inte, säger hon.
– Först och främst behöver man se över hur väl verksamheten kan uppfylla kravet på realtidsdokumentation. Vi ska använda de verktyg som finns till hands och gör nytta, och verktyget för taligenkänning ska användas där man känner att det gör nytta.
Regionen har också tagit fram ett förslag på handlingsplan för att skapa bättre förutsättningar för taligenkänningsverktyget. Bland annat ska en arbetsgrupp tillsättas som ska arbeta med ordböckerna som ligger till grund för programmet.
Kommer det att finnas representanter från professionen i arbetsgruppen?
– Ja, vi behöver ha representation i den, säger Susanne Gustavsson.
Läs mer:
Företaget bakom taligenkänningen i VGR: »Tar kritiken på stort allvar«
VGR får betala för kritiserat program för taligenkänning till 2032
Läkare på SU kritiska mot VGR:s taligenkänning: »Inte jättebra«
(uppdaterad 2025-06-06)
