Åsikterna går isär när det gäller en eventuell nationell slutexamen för det nya läkarprogrammet. Det visade en debatt i Almedalen som hölls på onsdagen, där fyra deltagare var för ett nationellt slutprov och två var emot.
Emelie Hultkvist, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskarråd, var först på scen och pratade om att provet skulle kunna användas som en frivillig lösning för läkarstudenter inom EU.
– Vi driver den här frågan från förbundet efter en motion från SLF student och Sjukhusläkarna.
I dag behöver studenter inom EU inte göra mer än ett språktest för att arbeta i Sverige, enligt EU-direktiven. Andra är reglerna för läkarutbildade utanför EU som behöver göra kunskapsprovet.
Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen, var emot ett nationellt slutprov, både för studenter utbildade i Sverige och inom EU.
– YKD [yrkeskvalifikationsdirektivet, red anm] ger oss en tydlig regel, vi behöver inget extra.
Maria Björkqvist, dekan vid medicinska fakulteten på Lunds universitet, höll med.
– Vi har Universitetskanslersämbetet som granskar lärosäten. Det finns en formell bas för att säkra kvaliteten.
De som var för ett nationellt slutprov påpekade bland annat vad resultaten från eAT-provet, som alla som går det »gamla« läkarprogrammet måste göra efter AT, visar.
– Vissa lärosäten har 20 procent som blir underkända, andra under 10 procent. Det är stora skillnader. Jag tror på att testa Sveriges studenter på ett likartat sätt före legitimation, sa Jonas Lindbäck, verksamhetschef för utbildning i Region Västernorrland.
Till skillnad från i det gamla läkarprogrammet får studenterna på det nya programmet legitimationen direkt efter sex års studier.
– Jag tror att det är bra med någon form av oberoende examinationsinstans, eftersom läkarutbildningen kommer att bli legitimationsgrundande. Det måste inte vara ett skriftligt prov, men jag tror att det vore lättast om lärosäten kan komma överens och skapa ett gemensamt prov, sa Carl Johan Östgren, professor vid läkarprogrammet i Linköping och ledamot i Nämnden för prov efter läkares allmäntjänstgöring.
Här menade Lunds universitets Maria Björkqvist att det redan finns ett samarbete över lärosätena, varför ingen nationell kvalitetssäkrande insats behövs. Jonas Lindbäck å andra sidan menade då att om utbildningen faktiskt är likvärdig, »då tål det väl att synas« genom ett prov.
– Jag tror på kontinuerliga bedömningar, sa han.
Det gjorde visserligen Björn Eriksson också, även om han var på emot-sidan i detta fall.
– Jag tror på bättre kompetensutvecklingsstrategier för läkare. De allra flesta som kommer ut som läkare har många runt sig som fostrar dem till bra läkare. Jag tror att det är ett större problem om vi minskar rörligheten [inom EU genom ett prov, red anm].
Men att ha bra folk runt sig och få god stöttning som läkare tidigt i karriären är inte självklart. Det vet Karl Freier, ordförande för Sveriges läkarförbund student.
– Att få tillgång till god handledning är tyvärr långt ifrån verkligheten, sa han.
Det är osäkert om morgondagens läkare håller en hög kvalitet, om ett nationellt prov inte finns på plats när eAT-provet försvinner, menade Karl Freier.
Han fick medhåll från Carl Johan Östgren.
– Har vi inte ett gemensamt prov, kommer vi inte att kunna veta kvaliteten, ansåg han.
Läs även:
»Den språkliga förmågan hos läkarna har blivit allt sämre«
