I januari fattade Region Gävleborg beslut om att bolagisera delar av sin primärvård. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten, bland annat av oppositionspartierna S, V och C. Nyligen avslogs dock överklagan med hänvisning till att rätten inte hade något rättsligt att invända mot bolagiseringsprocessen, vilket Gefle Dagblad var först att rapportera om.
Därmed finns inga formella hinder kvar för flytten av regionens egna hälsocentraler till det nya bolaget. Kvar finns dock gott om stora frågetecken – och mycket oro. Det säger Lisa Månsson Rydén, specialist i allmänmedicin på en hälsocentral i Ljusdal och sekreterare i Svensk förening för allmänmedicin (Sfam) i Gävleborg.
– Det här beslutet kom som en chock för oss läkare i allmänmedicin, vi har inte fått vara delaktiga alls. Vi har väldigt många frågor men har fått konstiga, inte uttömmande svar, säger hon.
Hon berättar att oron handlar om allt från hur bolagiseringen kommer att påverka utbildningen av nya läkare till hur samarbetet ska se ut med de verksamheter som inte flyttar över till bolaget, som arbetsterapi och fysioterapi.
De senaste veckorna har regionledningen börjat hålla möten med bland annat specialistläkarna på hälsocentralerna. Lisa Månsson Rydén berättar att de vid ett sådant möte fick besked om att det kunde bli aktuellt med uppsägning på grund av arbetsbrist om de skulle välja att stanna kvar i regionen.
– Vi fick veta att vi i första hand skulle få en annan uppgift i regionen, men det finns ju ingen allmänmedicinsk verksamhet kvar. Så då skulle det kunna bli aktuellt med övertalighet och uppsägning.
Andra frågetecken rör arbetsmiljön i en primärvård som sedan länge varit kroniskt underbemannad. I början av maj krävde Gästrike Hälsinge läkareförening (GHLF) åtgärder mot det de kallar för »en ohållbar situation i primärvården«, orsakad bland annat av nya arbetssätt, neddragning på hyrläkare och på det ett journalsystembyte.
Josefine Starnberg är ST-läkare i Sandviken, styrelseledamot i GHLF och huvudskyddsombud. Hon beskriver situationen som ganska tröstlös just nu.
– Vi är kraftigt underbemannade, och den stundande bolagiseringen gör det väldigt svårt att rekrytera.
Hon säger att läkarföreningen inte involverats alls i processen, mer än via information som delats under samverkansmöten.
– Vi har framfört våra åsikter, men utan att kunna påverka eftersom det var ett politiskt beslut. Ingenting har tagits i dialog med oss i läkarföreningen, säger Josefine Starnberg och berättar att ovissheten och oron lett till att många läkare nu är tveksamma till att man kommer tacka ja till verksamhetsövergången.
På en del hälsocentraler har medarbetare redan valt att sluta. På Sandviken Norra Din hälsocentral har till exempel flera läkare lämnat de senaste veckorna, berättar Lina Renström, specialist i allmänmedicin på hälsocentralen.
– På min enhet har fyra allmänspecialister sagt upp sig bara de senaste veckorna med hänvisning till arbetsmiljön. Man väljer att gå till privata hälsocentraler med bättre bemanning.
Det finns hela enheter inom Gävleborgs egendrivna primärvård som i dag helt saknar fasta specialister, säger hon. Hon har svårt att se att det nya bolaget överhuvudtaget kommer att lyckas bemanna verksamheten.
– Det finns inget som lockar över specialister till bolaget. Varför ska man gå över till en extremt dåligt bemannad verksamhet? Jag ser det här som ett experiment politikerna gör på bekostnad av patienter och personal, säger hon.
Även Lisa Månsson Rydén från Sfam delar uppfattningen att många läkare bestämt sig för att inte gå över till bolaget.
– Jag har försökt mana till lugn, att vi ska sitta still i båten. Personligen har jag svårt att se att den här omorganisationen kan bli av.
Ytterligare en orsak till osäkerheten är att det fortfarande är helt okänt hur anställningsvillkoren kommer att se ut i det nya bolaget, säger Lisa Månsson Rydén.
– Förbättras villkoren, eller blir de sämre? Att jobba i en region innebär ganska stora fördelar, till exempel när det gäller pension och möjlighet att anpassa sitt arbete. Hur blir det med det? Det är sådant vi inte får svar på.
Regiondirektör Göran Angergård säger till Läkartidningen att det ännu inte varit möjligt att förhandla villkoren i det nya bolaget. Problemet är att det nya primärvårdsbolaget ännu inte har fått ett organisationsnummer, säger han.
– Vi bör ha det vilken dag som helst. Först då kan vi börja inrangeringen av kollektivavtalen.
Vad gäller villkoren i det nya bolaget så är ambitionen att det inte ska innebära några försämringar, säger Göran Angergård.
– Det kommer att vara en förhandling kollektivavtal för kollektivavtal, men min målsättning är att det inte ska vara någon skillnad alls i villkor.
Från början var det sagt att anställningserbjudanden i det nya bolaget skulle gå ut till medarbetarna i början av juni. Men så blir det inte, säger Göran Angergård.
– Vi ville att alla skulle veta vad som gäller före semestrarna, men vi klarade det inte. Erbjudandena kommer i stället att gå ut i början av september, och man får då fyra veckor på sig att svara.
I början av maj utsåg man Richard Carlsson (SD) till styrelseordförande för primärvårdsbolaget. Till Läkartidningen säger han att han är övertygad om att omorganisationen kommer att innebära förbättringar.
– Regionens hälsocentraler har blött ekonomiskt i decennier, medan de hälsocentraler som i dag drivs i bolagsform har nöjda medarbetare, nöjda patienter och håller budget.
Det finns en oro inom läkarkåren eftersom man upplever att man har många frågor som man inte får svar på. Vad säger du om det?
– Jag kan absolut förstå att man har frågor. Vad jag har förstått är man nu ute och möter arbetstagare på hälsocentralerna. Det är ett arbete som jag ser måste fortsätta. Självklart måste medarbetarna få svar.
Richard Carlsson bekräftar att rekryteringssituationen i dag är svår i regionen, men säger att han tror att bolagiseringen kan förbättra den situationen.
– Det blir ett snabbare och närmare ledarskap än vad vi har i dag. Det gör det lättare att genomföra förändringar, till exempel efter goda idéer från medarbetarna. Då blir vi också attraktivare som arbetsgivare.
Den teorin är Josefine Starnberg och GHLF skeptisk till.
– Det beror nog lite på var man bor i regionen om detta kommer att upplevas som ett närmare ledarskap. Sedan är det så att vi ligger i botten i landet när det gäller läkartäthet inom primärvården. Vi är ganska tveksamma till att det kommer att krylla av primärvårdsläkare bara för att man tar bort ett par chefsled.
Läs mer:
Beslut om bolagiserad primärvård i Region Gävleborg överklagas
Klart: Gävleborgs primärvård ska bolagiseras – GHLF ser risker
Styret i Region Gävleborg vill bolagisera offentlig primärvård
(uppdaterad 2025-06-06)
