Arbetsplatsnormer är starka när det gäller läkares förskrivning av antibiotika, enligt ny forskning som har publicerats i tidskriften Kyklos. Huruvida en läkare väljer att skriva ut antibiotika för halsfluss eller inte har en stark koppling till vad läkaren i fråga tror att kollegorna skulle göra, visar studien. Även läkarnas personliga attityder påverkar i hög grad – läkare som själva kan tänka sig att avstå från antibiotika som privatperson är också i högre grad villiga att undvika att förskriva antibiotika till patienter.

Elina Lampi, docent i nationalekonomi, är en av forskarna bakom studien.
Varför ville ni undersöka läkares syn på antibiotikaförskrivning?
– Jag är med i forskningsprogrammet CARe [Centre for Antibiotic Resistance Research, red anm], och vi är ett stort gäng forskare inom alla möjliga discipliner. Just överkonsumtion och läkares förskrivning är en av de saker man faktiskt kan påverka här och nu för att motverka resistens, i stället för att vänta in eventuella nya typer av antibiotika. En av författarna är också läkare, och han nämnde att det finns olika förskrivningskulturer på olika vårdcentraler, så vi ville ta reda på mer.
Vilka är de viktigaste fynden i er studie, enligt dig?
– Det viktigaste är nog just det att arbetsplatsens förskrivningskultur spelar en väldigt stor roll. Men det finns andra delar som också är intressanta. Trots att läkarna är så kunniga om resistensproblematiken – och oroliga – så använder de själva mer antibiotika än allmänheten. Det är också spännande.
Var det något som överraskade dig?
– Jag blev förvånad av läkarnas egen antibiotikakonsumtion. Det var 10 procentenheter fler som hade använt antibiotika under de senaste åren, jämfört med allmänheten. En positiv överraskning var att allmänheten i Sverige faktiskt är väl medveten om farorna med antibiotikaresistens.
Hur hoppas du att studien tas emot av läkare?
– Jag hoppas att den leder till ett medvetandegörande om vikten av att följa riktlinjerna för antibiotikaförskrivning. Vi såg att de som är mest insatta i riktlinjerna också är mer restriktiva med att förskriva, så en utbildningsinsats där kan göra skillnad.
Vilka är studiens svagheter och styrkor?
– Svagheten är att det aldrig går att veta ifall respondenterna skönmålar sina svar, exempelvis när de säger att de kan tänka sig att avstå antibiotika, trots att det skulle innebära ytterligare sjukdagar. Styrkan tycker jag är att vi har visat att läkare påverkas av sina egna kollegor, men också av hur de själva är som personer.
I en första enkät svarade drygt 350 läkare och knappt 2 000 personer ur allmänheten om sin syn på och användning av antibiotika. I en andra enkät gick forskarna vidare med frågor till drygt 250 av läkarna. Den gången ombads de att svara i sin roll som läkare och inte som privatpersoner.