Årets avtalsrörelse har varit ovanligt lång och stökig för Läkarförbundets del. I flera månader förhandlade Läkarförbundet med Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona innan parterna i slutet av maj gick ut med att de hade kört fast. Med hjälp av medlare har nu knutarna lösts och ett nytt kollektivavtal tecknats. Avtalet sträcker sig över två år och innebär bland annat löneökningar på 6,4 procent (3,4 procent i år och 3 procent nästa år), i nivå med industrins märke.

– Läkarna får mer pengar och bättre arbetsmiljö, och det är positivt. Men vi hade önskat att vi hade kommit mycket längre i flera viktiga frågor, och det är vi så klart mindre nöjda med. Vi hade exempelvis velat se en satsning på de yngre läkarnas löner, men det fick vi inte med oss arbetsgivarna på, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

En annan viktig fråga i avtalsrörelsen har varit kompensationen vid övertidsarbete. Läkarförbundet har länge hävdat att rätten till övertidsersättning slentrianmässigt kryssas bort i anställningskontrakten, och nu ville man dra in den möjligheten för arbetsgivarna. Så långt ville inte SKR sträcka sig. I stället landade parterna i en kompromiss som innebär att det inte ska vara möjligt att avtala bort övertidskompensationen för nyanställda AT-, BT- och ST-läkare. Dessutom är parterna överens om att en arbetsgrupp ska tillsättas för att få till en bättre hantering av läkarnas övertid.

– Det är svårt att få till större positionsförflyttningar vid ett och samma tillfälle. Man får se det som att vi har tagit ett steg i rätt riktning, och så får vi driva frågan vidare till nästa avtal.

Läkartidningens kartläggning häromåret visade ju att det främst är specialister som får rätten till övertidsersättning bortskriven. Hur stor effekt får den här nya skrivningen i praktiken?

– Det finns några regioner där det sker även tidigare i karriären, så för de medlemmarna kommer det att märkas en skillnad.

Vilka eftergifter har ni tvingats till?

– Den största stötestenen har varit att SKR ville införa en sorts karensregel som innebär att personal som anställts mindre än sex månader före lönerevisionen inte ska ingå i löneunderlaget. Det var ett rött skynke för oss, och vi försökte i flera månader att få bort den skrivningen, men eftersom SKR hade kommit överens om detta med de andra förbunden var det helt omöjligt. Vi fick i stället rikta in oss på att få så mycket extra värde som möjligt i våra specialbestämmelser.

Sofia Rydgren Stale har flera gånger anklagat SKR för att bara lägga fram försämringar. Flera av dem har Läkarförbundet ändå lyckats ducka.

– SKR ville bland annat plocka bort rätten till fridagar, en del kompensation kopplad till kompenserande vila och en del försäkringslösningar. Det är försämringar som vi har kunnat mota, säger hon.

Sådant Sofia Rydgren Stale är desto nöjdare med är bland annat att nivåerna för ersättning vid beredskap höjs med det nya avtalet. Det ska också bli mer kännbart för arbetsgivaren att göra schemaändringar med kort varsel, i och med att antalet dagar med ersättning för förskjuten arbetstid höjs från 10 till 14 dagar, liksom ersättningsnivån.

Vid en snabb anblick liknar ert avtal i stora drag det avtal som Vårdförbundet slöt med SKR i början av april. Var det värt att streta på i ytterligare två månader för ungefär samma »output«?

– Den längre tid som vi har förhandlat och varit i medling har inte förändrat skrivningarna i AB (Allmänna bestämmelser), och det är de formuleringarna som är desamma för Vårdförbundet och Kommunal. För oss gav den extra tiden ett avtal som är bättre anpassat till läkarnas villkor och behov i och med förändringarna i våra specialbestämmelser.

Sofia Rydgren Stale upprepar också den kritik som hon flera gånger tidigare har framfört mot motparten SKR. Hon är missnöjd med hur SKR genomfört avtalsrörelsen och tycker inte att det har varit tillräckligt mycket givande och tagande.

– Vår upplevelse har varit att SKR stundtals tyckt sig ha en ensidig rätt att besluta om avtalets innehåll. Det måste bli bättre framöver. Bara de två senaste avtalsrörelserna har SKR hamnat i två medlingar och en strejk. Det borde rimligtvis leda till en viss självrannsakan, säger Sofia Rydgren Stale.

Läs också:
Fortsatt låst läge i förhandlingarna om nytt avtal – medlare kallas in
Läkarförbundet står fast vid kraven: »SKR erbjuder bara försämringar«
Ännu inget nytt avtal i sikte: »Står långt ifrån varandra i flera frågor«
Läkarförbundet nobbar SKR:s bud
Nytt industriavtal i hamn – ger skjuts åt Läkarförbundets förhandlingar
Nytt kollektivavtal ännu långt bort – förlängning kan krävas 
Läkarförbundet vill ha mer än märket för yngre läkare

Det nya avtalet i punkter

  • Löneökningar på 6,4 procent, varav 3,4 procent under 2025 och 3 procent under 2026.
  • Höjda ersättningsfaktorer för bundenhet vid beredskap.
  • Möjlighet att förhandla bort övertidskompensationen tas bort för AT-, ST- och BT-läkare.
  • Partsgemensamt arbete som ska se över formerna för läkares övertidsarbete och ersättning för övertidsarbete.
  • Ersättning för förskjuten arbetstid ges under 14 dagar i stället för 10 dagar. Den förhöjda ersättningen på 50 procent ges i 7 dagar i stället för i 2 dagar.
  • Bättre anställningstrygghet för läkare som blir uppsagda under graviditetspenning. Uppsägningstiden börjar gälla först när arbetstagaren är åter i arbete.
  • Deltidsanställda läkare får övertidskompensation i stället för fyllnadslön när de arbetar utöver sin fastställda ordinarie arbetstid.
  • Delar av arbetstidslagen ska skrivas in i kollektivavtalet, vilket underlättar för facket att tvista på arbetstidsfrågor.
  • Höjd OB-ersättning med 3,4 procent 2025 och 3 procent 2026.

Den nya lönen utbetalas retroaktivt från den 1 april.

Källa: Läkarförbundet