Flera distriktsläkare i Region Stockholm tycker att förfrågningsunderlaget för vårdcentraler är alldeles för långt och byråkratiskt. Det kan Christine Lorne förstå.
– Jag har full förståelse för det. Jag kände själv det första gången jag läste igenom det, men samtidigt behöver man bara läsa en gång för att ha koll.
Varför är det så mycket längre än vad det har varit tidigare?
– Skillnaden nu är att det är mycket tydligare vad som efterfrågas, så syftet är att det ska bli enklare för vårdgivare på så sätt. Tidigare har det varit mer osäkert vad som gäller, och det vill vi komma ifrån. Nu när vi prioriterar mer pengar till vårdcentraler kan det också bli fler oseriösa aktörer som kommer in och vill utnyttja det.
Eftersom regionen i högre grad arbetar för att upptäcka välfärdsbrottslighet krävs tydliga avtal som visar vad som är rätt och fel. Detta är även något som implementerats i de andra vårdvalen, uppger primärvårdsregionrådet.
– Rent krasst har vi ju upptäckt brister vid oanmälda besök, och det finns vårdcentraler som inte lever upp till kraven. Samtidigt har vi så klart inget intresse av att sätta dit välfungerande vårdcentraler. Men det ska vara en kvalitetsstämpel att ha avtal med Region Stockholm.
Det finns små vårdcentraler som knappt mäktar med rapporteringen – vill ni hellre se stora koncerner och regiondriven vård i högre grad?
– Jag välkomnar verkligen små personaldrivna vårdcentraler. De är ju också i topp i patientenkäten. Det är absolut inte så att vi bara vill ha större vårdcentraler.
Christine Lorne önskar att de vårdcentraler som upplever konkreta bekymmer med avtalet och rapporteringen som förväntas av dem ska höra av sig till förvaltningen eller till henne.
– Det här är ju en balansgång, att man inte vill göra det svårt för de som vill göra rätt. Vi vill styra så att det ska vara enkelt att driva bra vård, säger hon.
Oppositionsrådet Axel Conradi (M) tycker däremot inte att de nya avtalen verkar göra det lätt att driva en bra vård.
– På alla vårdcentralsbesök jag gör lyfts det här med förfrågningsunderlaget som ett av de största hindren för att kunna bedriva vård på kvalitativt sätt. Har man ett förfrågningsunderlag på 232 sidor fullt av politiska pekpinnar är det väldigt svårt att få fler personalägda vårdcentraler.
Enligt hälso- och sjukvårdsförvaltningen har det dock kommit in en del ansökningar om nya vårdcentraler i just den kategorin.
– Det är jättepositivt om man ser en sådan trend, men samtidigt är ju en mindre del personalägda av alla i regionen. Det är ju uppenbart att det är mycket svårare att bedriva småskalig verksamhet på det sättet. Fler krav gör ju också att vårdcentralerna snarare liknar minisjukhus.
Moderaterna i Region Stockholm har skrivit motioner om läkardrivna vårdcentraler. Den 6 maj lämnade Axel Conradi och två partikollegor in en motion om att införa ett »byråkratitak« i Region Stockholm.
– Motionen ska ses som ett löfte till läkarna om att vi lovar att de inte ska behöva lägga mer än 20 procent av sin arbetstid på administration. Vi skulle korta förfråningsunderlaget.
Hur skulle man då se att vårdcentraler sköter sig?
– Till exempel kan ersättningen kanaliseras via läkarlegget i stället för bolaget. Det är klart att det ska vara nolltolerans för fusk och att stickprov bör göras, men jag tror på att ha en stark löpande uppföljning och dialog med läkarna i stället för enorma krav från början. Dessutom är allmänläkeriet i Stockholm inte större än att man vet vilka som har rent mjöl i påsen och vilka som inte har det, menar Axel Conradi.
Läs även:
Del 1: Byråkratisk börda att driva vårdcentral efter nya avtal: »Man baxnar«
Del 2: Regionens svar: »De som inte fuskar tänker inte heller på kryphålen«
Del 4: Vårdcentralernas samarbete underlättade byråkratin
(uppdaterad 2025-06-10)
