Bakgrunden till nedskärningarna är regionens dåliga ekonomi. I år väntas ett underskott på närmare en miljard kronor, enligt regionens egna prognoser. I höstas lade styret ett budgetförslag som innebär stora besparingar på bland annat personalkostnader.

Efter att tjänstemännen i regionen tagit fram en rad förslag till hur besparingar skulle kunna genomföras inom hälso- och sjukvården beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden i mars att vidareutreda en del av förslagen. Hit hörde en sammanslagning av vissa hälsocentraler och en minskning av antalet akutvårdsplatser i sjukstugor i delar av regionen.

I går valde dock hälso- och sjukvårdsnämnden att slutligen säga nej till dessa förslag.

Däremot beslutades om en ökning av antalet medarbetare per ansvarig chef. I sitt underlag konstaterar regionen att man i dag har 60 chefer som helt saknar underställda, varav drygt hälften är biträdande avdelningschefer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Nämnden beslutade också om en restriktiv hållning vid ersättningsrekrytering, alltså rekrytering av ny personal när en medarbetare slutar. Bara tjänster som verkligen är nödvändiga ska tillsättas, och denna nya linje gäller samtliga personalkategorier, förutom på tjänster där man i dag har hyrpersonal.

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, säger till Läkartidningen att förhoppningen är att insatsen kommer att spara runt 80 miljoner kronor, eller motsvarande 100 tjänster.

– Det kommer att bli ett tufft arbete att se över för varje tjänst, »behöver vi den här funktionen eller kan vi göra på ett annat sätt?«. Samtidigt måste vi ju se till att verksamheten fungerar.

Andra förslag som fick tummen upp i mars var en restriktivare hållning till fortbildning och att läkare skulle uppmanas ta ut mer intjänad jourkomp i tid i stället för pengar. Dessa förslag, som mötte kritik från läkarhåll, ligger just nu hos förvaltningen för beredning. Planen är beslut efter sommaren, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Elisabeth Olsson till Läkartidningen.

När det gäller fortbildningsfrågan menar hon dock att det handlar mer om en skärpning av följsamheten till befintliga regler.

– Det vi ser är att man generellt övertrasserar kostnadsställen för resor och utbildningar. Vi vill påminna om man måste följa regler och förhålla sig till budget.

Vad gäller läkares uttag av jourkomp handlar det mer om en uppmaning att ta ut i tid i stället för pengar, säger Elisabeth Olsson.

– Vi har ständigt en sådan dialog, att man kan göra skillnad för vår gemensamma ekonomi samtidigt som man gör något som är bra för hälsan.

Läkarföreningen har varnat för att arbetsmiljön skulle försämras för läkarna om fler tog ut komp i tid. Hur tänker du kring det?

– Jag tänker att det är en generell fråga. I vissa fall kan man vara ledig, i andra fall är det inte möjligt för att det kanske saknas någon kompetens på det området.

Läs mer:
Västerbotten går vidare med nedskärningar: »Sänkta ambitioner«