Meliva har vuxit i rask takt ända sedan starten 2020 då den finska vårdjätten Mehiläinen förvärvade en grupp vårdgivare i Sverige. Idén kom från specialistläkaren i allmänmedicin Ron Liebkind, som då ägde Sibyllekliniken på Östermalm i Stockholm och tidigare hade en bakgrund inom den finska vårdkoncernen. Han tänkte att många vårdcentraler skulle vara hjälpta av att samarbeta.
– Vi hade redan tidigare diskuterat med några andra vårdcentraler som upplevde det värdefullt att kunna fokusera mer på det kliniska. Det var i en tid då det blev allt mer administration och krav på att utveckla primärvården.
Först var det Sibyllekliniken och Söderdoktorn som gick ihop, därefter kom det fler som ville vara med, sedan kom Mehiläinen med på resan och tillsammans valde man namnet Meliva, berättar Ron Liebkind.
Och under hans ledning gick det fort. Fler ville ingå i en större verksamhet.
– Det var Södertälje, Skärholmen och Liljeholmen. Sedan blev det ganska många fler både i Stockholms förorter och i innerstaden, Matteus på Odenplan, till exempel.
Hur gick rekryteringen till?
– I början sökte man väl kontakt med likasinnade, eller att någon kollega kände någon kollega. Allteftersom folk har hört om oss har vi också blivit kontaktade av privata vårdcentraler.
Vad tror du det beror på?
– Jag tror att många tycker att det har blivit allt tyngre, att det är svårt att få tid att jobba så mycket kliniskt som man skulle önska när det är höga krav på rapportering och administration. En annan orsak har varit generationsskiften bland ägarna och att det varit smidigt att ingå i Meliva när någon verksamhetschef gått i pension om det inte funnits någon naturlig efterträdare.
Annelie Lager var sjuksköterska på Sibyllekliniken när bolaget uppgick i nystartade Meliva 2020. I dag är hon verksamhetschef och ser många fördelar med att vara en del av något större.
– Innan vi blev Meliva var det svårt att uppfylla de digitala kraven, som att vara tillgängliga i chatt till exempel.
Genom att man samarbetade med andra blev den digitala infrastrukturen bättre, vilket gör att man naturligt blir avlastad i sådana frågor. Det är också bra att kunna slå flera kloka huvuden ihop när det gäller att gå igenom långa avtal, menar Annelie Lager.
– Man får jättemycket hjälp av att vara en grupp verksamhetschefer som kan stötta varandra. Vi ses åtminstone en gång i månaden, då vi bland annat går igenom saker i avtalen som kan vara svåra. Om jag skulle vara helt egen skulle det vara svårt, det skulle krävas mycket av en själv. Det skulle blåsa för mycket motvind att vara egenägd så som kraven är i dag.
I dagsläget är det 17 vårdcentraler i Region Stockholm som ingår i Meliva. Ron Liebkind tror att samarbetet vårdcentralerna emellan gynnar alla på många sätt.
– När uppdragsgivaren, som Region Stockholm i det här fallet, ställer högre krav på vad primärvården ska erbjuda har vi möjlighet att vara mer flexibla, hjälpa varandra, genomföra gemensamma utbildningsinsatser. Vi har bättre möjlighet att investera i ny infrastruktur och på så sätt kan vi också lättare leva upp till uppdragsgivarens krav, säger han.
Ron Liebkind tycker att Meliva som bolag har en bra dialog med Region Stockholm.
– De är bra på att ta emot feedback och man är öppen för att utveckla underlagen. Sedan kanske de lyssnar på oss också, just eftersom vi har resurser att bemöta deras önskemål.
Läs även:
Del 1: Byråkratisk börda att driva vårdcentral efter nya avtal: »Man baxnar«
Del 2: Regionens svar: »De som inte fuskar tänker inte heller på kryphålen«
Del 3: Primärvårdsregionrådet: »Rent krasst har vi ju upptäckt brister«
(uppdaterad 2025-06-10)
