40-årsjubilerande Smer på sommarturné 

År 1985 inrättade regeringen ett råd för medicinsk-etiska frågor: Statens medicinsk-etiska råd (Smer). Det är världens näst äldsta medicinska råd och fungerar som en myndighet som finansieras genom kommittébudgeten.  

I år har alltså Smer funnits i 40 år. För att uppmärksamma 40-årsjubiléet och fånga upp erfarenheter från olika delar av Sverige besöker rådet svenska orter med universitetssjukhus. Under sommaren har Smer besökt Lund, Umeå och Linköping, och i augusti väntar ett besök i Göteborg.

Mikael Sandlund är professor i psykiatri vid Umeå universitet och har lång erfarenhet av undervisning i medicinsk etik inom läkarprogrammet. Han är sakkunnig i Smer och beskriver besöken som dialogmöten där Smer berättar vad de gör och ger råd, samtidigt som de samlar in erfarenheter och knyter relevanta kontakter. 

De har bland annat träffat forskare och personer som arbetar med etik inom de medicinska utbildningarna. Ett tema som Smer har i fokus just nu är etiska frågor inom reproduktionsmedicin, exempelvis begränsningar vad gäller antalet barn en spermiedonator ska få ge upphov till och etiska frågor kopplade till preimplantatorisk genetisk diagnostik. Därför träffar rådet även lokala representanter inom det området.

– Vi är intresserade av att höra vilka utmaningar som man upplever i kommunerna och regionerna och vilka lärdomar man dragit av pandemin, säger Mikael Sandlund.

Vad har ni fått med er för insikter hittills? 

– Många medarbetare i vården i dag skulle säga att det är kris på jobbet. De upplever att resurserna inte är i paritet med jobbet som ska utföras. Det är mycket svåra prioriteringsfrågor.

En annan slutsats är att det behövs bättre etisk beredskap på många håll. Det finns många medarbetare i sjukvården som är intresserade av etikfrågor och gör viktiga insatser, men etikarbetet bygger alltför ofta på ideellt arbete av enskilda eldsjälar. Det blir sårbart, påpekar Mikael Sandlund. 

– Det finns en tendens att etikfrågor ses som en lyxartikel som man sysslar med när man har råd. När det blir allmänna sparkrav försvinner ofta det lilla etikarbete som finns. 

Han fortsätter:

– När det gäller beredskap för nästa kris, som en pandemi, har det gjorts mycket i Sverige på många områden, men etikfrågorna har inte prioriterats. 

Vad är etisk beredskap? 

– Jag ser det som något som finns i den vanliga rutindriften. Vid en stor kris har man ont om tid och dåligt kunskapsunderlag, men ändå krav på beslutsfattande. Samtidigt är frågeställningar som vilka som ska få vård, hur ska vi fördela resurserna och vilka risker vi ska ta hänsyn till inte konstiga frågor för vanlig drift.

Har man ett välfungerande etikarbete i vardagen, som innebär att medarbetare tränas i att identifiera och hantera etiska konflikter, blir det lättare att tackla svåra, plötsliga kriser, menar Mikael Sandlund. Han betonar även vikten av tydlig kommunikation. 

– Det är viktigt att berätta på ett begripligt sätt om varför man exempelvis inte stänger skolor eller inför munskydd. Annars är det svårt att bibehålla en god följsamhet och förtroende.  

Hur kan man rent konkret få till en god etisk beredskap? 

– Man bör ha en tydlig inplacering i organisationerna inom regionerna och se till att man har etisk kompetens. 

Han ger Region Norrbotten som ett gott exempel.

– Region Norrbotten har ett väldigt systematiskt etikarbete. De har en etiksamordnare som sitter i stab och arbetar med etikombud ute på arbetsplatserna, som utbildas och tränas. Arbetet har dessutom utvecklats de senaste åren, trots att regionen kämpat med många utmaningar.  

Förra året gjordes en analys av Smers verksamhet som landade i regeringsbeslutet att ändra och stärka rådets uppdrag så att det bättre passar behoven i dag. Det har delvis inneburit att nya uppgifter ersatt de gamla. Exempelvis har rådet fått en starkare internationell roll inom medicinsk etik, där de ska fungera som »en svensk kontaktpunkt för vissa internationella samarbeten«, samt när medicinsk-etiska analyser behöver göras. Ytterligare en uppgift är att hjälpa myndigheter med medicinsk-etiska frågor när nya regler och föreskrifter ska tas fram.