2021 startade den nya sexåriga läkarutbildningen, som inte längre kräver allmäntjänstgöring (AT) för legitimation. De legitimerade läkarna gör bastjänstgöring (BT), vilket räknas som den första delen av specialisttjänstgöringen (ST).
Den sista kullen från det gamla 5,5 år långa läkarprogrammet examineras våren 2026. Därefter kommer behovet av AT-tjänster att minska kraftigt, enligt rådets prognos. De sista kullarna är även något mindre än tidigare studentkullar.
Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp för AT/BT har tillsammans med Socialstyrelsen tagit fram nya rekommendationer för avvecklingen av AT-platser, som även innehåller en prognos över hur många AT-platser som behövs fram till år 2030. Mellan 2025 och 2030 beräknas knappt 7 400 vilja göra eller slutföra en tidigare påbörjad AT.
Enligt rådet ska alla regioner erbjuda AT-plats till och med 2027. Från 2028 till 2032 ska en eller två regioner per samverkansregion utbilda AT-läkare. Vilka ska beslutas inom samverkansregionerna. Alla regioner får dock fortsatt erbjuda AT om det finns ett behov. Från år 2032 beräknas behovet av AT-platser vara så pass litet att det räcker att en eller två regioner får ett nationellt uppdrag att utbilda AT-läkare. Det finns i dag inget sista datum för när AT ska vara helt borta.
I dag utbildas många svenska läkare utomlands. Några länder inom EU/EES, som Polen och Litauen, har utbildningssystem som fortsatt kräver AT för läkarlegitimation. De flesta svenska läkarstudenter som utbildar sig i exempelvis Polen vill göra AT i Sverige. Under 2024 var det 103 utlandsutbildade läkare som fick grönt ljus att göra svensk AT. Nationella vårdkompetensrådet skriver i de nya rekommendationerna att man bör utreda om utlandsstudenter ska få göra svensk AT även framöver och hur det i så fall ska gå till.
Våren 2025 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut pengar till regioner som ökade antalet AT-platser. I uppdraget ingick också att göra en planering för övergången mellan den gamla och nya utbildningen, stödja regionerna och ge en gemensam bild av AT-behovet. Detta är en del i det uppdraget, som ska slutredovisas nästa år.
Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp för AT- och BT-frågor består av representanter från Nationella vårdkompetensrådet, Sveriges läkarförbund, Svenska läkaresällskapet och Sveriges Kommuner och regioner.
