För att nå målet att balansera ekonomin måste organisationen minska kostnaderna ännu mer.
– Det är sådant som inte är värdeskapande för patienten som kan tas bort, säger NU-sjukvårdens sjukhusdirektör Björn Järbur till Läkartidningen.
Till Sveriges Radio P4 Väst, som var först med att berätta om det missade målet, säger Björn Järbur att det inte finns någon »quick fix« och att det kan röra sig om flera olika åtgärder över en längre tid, men han kan ännu inte säga exakt var besparingarna ska göras. Åtgärdsplanen ska presenteras för NU-sjukvårdens styrelse i höst.
– Våra labbkostnader skiljer sig mycket från våra kollegers på andra håll. Eventuellt kan det handla om att ta färre akutprov och att göra fler enklare prov, förklarar han.
Ett annat möjligt sparområde är röntgen, där man lyckades spara pengar förra året.
– Traumapatienter som kom in helkroppskannades tidigare, men med en god anamnes kan man rikta undersökningen mot de delar av kroppen där det kan finnas skador. Bara på akutmottagningarna sparade vi på detta sätt tio miljoner kronor.
Av NU-sjukvårdens senaste månadsrapport till regionstyrelsen i Västra Götaland framgår att NU-sjukvården har haft den högsta kostnadsökningstakten bland Västra Götalandsregionens sjukhus. Det är bland annat utgifterna för bemanningsföretagen och laboratorietjänsterna samt inköp av material och varor som ligger bakom, skriver rapportförfattarna.
Kostnaden för bemanningsföretag har fram till i maj ökat med 34 procent jämfört med samma period 2024. Under maj låg dess andel av den totala personalkostnaden på 3,4 procent.
– Vi verkar i ett område med långa avstånd, och vi har problem med läkarbemanningen. För att upprätthålla vården har vi tvingats använda mer hyrpersonal än vad vi velat. Men nu har vi fått fler specialistutbildade läkare och det ser det lite bättre ut framöver. Då kan vi minska dessa kostnader, säger NU-sjukvårdens sjukhusdirektör till Läkartidningen.
