Kognitiva svårigheter hos patienter med exempelvis depression, schizofreni eller bipolär sjukdom hamnar alltför ofta i skymundan. Samtidigt riskerar psykisk sjukdom hos patienter med intellektuell funktionsnedsättning eller autism, grupper som har ökad risk att drabbas, att gå under radarn.
Det anser Adrian Frid, specialist i psykiatri och en av initiativtagarna till det nystartade läkarnätverket för kognitiv psykiatri.
Han och de andra initiativtagarna, däribland psykiatern Lena Nylander, tycker att det har funnits en missuppfattning att kognitiva svårigheter främst rör patienter med demens, eller på senare tid autism och ADHD.
– Den kognitiva funktionen hos personer som omhändertas inom psykiatrin glöms ofta bort eller tas inte riktigt hänsyn till. Vi ser att läkare som jobbar inom allmänpsykiatrin inte tänker tillräckligt mycket på det, säger Adrian Frid, som jobbar inom vuxenhabiliteringen i Västra Götalandsregionen.
Han ser en risk att läkare missar insatser som skulle kunna mildra konsekvenserna av kognitiva svårigheter och underlätta patienters kontakt med vården.
För att möta den risken har Adrian Frid och flera andra läkare bildat ett nätverk för kognitiv psykiatri. Nätverket har i dagsläget runt 30 medlemmar, och på sikt är ambitionen att det ska bli en formell subsektion inom Svenska psykiatriska föreningen.
Att kognition ofta glöms bort tror Adrian Frid har att göra med att läkare i psykiatrin lämnat över bedömningen av kognition till psykologerna.
– Vi får inte med oss det här i vår utbildning, vi pratar inte tillräckligt mycket under ST-utbildningen om hur man bedömer kognition, vilka delar den har eller hur man ska tänka.
Detta leder, anser han, till att läkare, som är medicinskt ansvariga och ofta utformar vårdplaner, missar insatser som skulle kunna förbättra vården rejält. Det kan handla om allt från kommunikationsstöd och struktur i vardagen till att säkerställa att en patient faktiskt klarar av att hämta ut sina mediciner.
– Ett enkelt exempel är när man skriver ut ett recept och tar för givet att personen klarar av att gå till apoteket. Det kanske inte stämmer, för att personen har jättesvårt att få ihop praktiska detaljer. Då skulle lite kognitivt stöd underlätta, som att skriva ner information eller till och med visa med bilder.
Konkret ska nätverket fungera som ett forum för kunskapsutbyte och kollegialt stöd.
– Vi har en mejlgrupp där tanken är att vi ska kunna diskutera knepiga, avidentifierade fall. Både jag och Lena har bra erfarenheter från andra nätverk där möjligheten att konsultera kollegor i landet varit till väldigt stor nytta, säger Adrian Frid.
Planen är också att anordna webbinarier. Redan till hösten är en föreläsning inbokad med en psykolog specialiserad på bedömning av kognition hos vuxna.
Även om initiativet till läkarnätverket kommer från läkare i psykiatrin, är dörren öppen också för andra specialiteter.
– Vi välkomnar även andra, till exempel distriktsläkare, som har den här typen av patienter – inte minst med tanke på att samverkan mellan primärvården och psykiatrin inte alltid varit så bra som den skulle kunna vara, säger Adrian Frid.
(uppdaterad 2025-07-03)
